Döden

Att jobba inom äldreomsorgen innebär att man förr eller senare kommer väldigt nära döden. Det tog rätt många år innan någon pensionär dog när jag jobbade, men så för två somrar sedan var det två tanter som dog när jag jobbade.

Alltså, pensionärer har dött på de avdelningar jag har jobbat och inom hemtjänsten, men själva dödsdagen har varit på mina lediga dagar.

I alla fall, nu var det inte just det jag skulle skriva om. Jag skulle ju skriva om vårt inflytande över döden.

Flera gånger har jag mött gamla människor som bara har bestämt sig för att de inte ska leva mer, och några veckor senare har de gått bort. Anledningarna till att de inte velat leva mer har varit olika.

Någon kan ha tappat sin livspartner och vill inte leva utan den. Det finns de som har kännt att de har levt ett bra liv och som är nöjda och därför vill få somna in medans andra har bytt boende, inte trivts och gått bort inom någon vecka.

Gemensamt för dessa är att alla har gått bort lugnt och stilla, det har inte varit någon jobbig kamp, troligtvis just för att de inte velat leva längre.

Det är rätt fascinerande hur människokroppen fungerar.