Tillbaka från de (döda) sjuka

Välkommen till SjukBloggen

Jag är väldigt lik min käre fader när jag är sjuk(förkyld). Vill under inga som helst omständigheter att någon ska stryka mig över pannan och fjantdalta, samtidigt som jag vill att hela världen ska se hur fruktansvärt sjuk jag är, tycka synd om mig och se till att jag har det jag behöver. Att ha någon som regelbundet kom med varm svartvinbärssaft/halstabletter/vatten/näsdukar etc. sittandes i köket medans jag ligger i sovrummet/vardagsrummet vore alltså det mest optimala.

Tyvärr vill ju livet ofta något annat än det man (jag) själv vill, så även denna gång.

Var rätt sängliggande i helgen och var hemma från jobbet igår men tre dagar får räcka, jag blir nipprig av att ligga för länge så i morse blev det till att ta några [ibu me tin] och ge sig iväg till das Arbeit, synd bara på den där karensdagen som gick igår...

Måste säga att det gick rätt bra. jobbigast var det på matten då jag hade en genomgång för hela klassen.

Jag skriver ju inte så ofta om mitt jobb, det käns lite känsligt för man vet ju aldrig vem som får vägarna förbi detta utrymme. Måste ändå skriva att jag trivs väldigt bra med klassen. De är väldigt rara och det är verkligen intressant att se hur de arbetar med sin individualitet samtidigt som de försöker anpassa dig till gruppen.

Hmm, det skulle handla om stackars sjuka mig och så hamnade jag på jobbet, både i "verkligheten" och här. Så kan det gå.

ps
Tack än en gång för era ord tidigare, de betyder väldigt mycket för mig.