Välkommen till MeodifestivalBloggen
Så var det då dags. Håll i er nu för nu kommer här att uppdateras!!!
Niklas Strömstedt - För många ord om kärlek
Nja, det är rätt snygggt men ändå tråkigt. Tror fortfarande att den här låten kommer att spelas flitigt i sommar men den går nog inte vidare.
Calaisa - If I could
zzzZZZzzz
Daniel Motsogiannis - Pama
1. Är inte byxorna lite väl trånga?
2. Varför ändrar de tonläge mellan vers och refräng hela tiden?
3. En hårsnodd hade kanske hjälpt.
4. Tror att han vinner "viktkampen" över Perelli, hjälp vilka insjunkna kinderna var?
5. Gillar inte låten men den går säkert vidare ändå.
Linda Bengtzing - Hur svårt kan det va
Vad hon var lik Rihanna! Låten är ju en klassisk schlager men den växer med Bengtzing, tror inte att den hade haft samma chans med en annan sångerska. Den går vidare till den andra omröstningen.
Nordman - I lågornas sken
Oj, den här växte verkligen med scenshowen! Den går vidare till den andra omröstningen.
Sibel - That is where I'll go
Kom att tänka på "It must have been love" i refrängen. Ännu en låt som växer med showen, även om det fortfarande är lite väl skrikigt i just refrängen. Hon går nog vidare till den andra omröstningen med. Jag verkar tro att nästan alla bidrag går vidare ikväll...
Fronda - Ingen mår så bra som jag
Hm, jag började tänka på annat under det här bidraget, säger väl vad jag tycker om det.
Charlotte Perelli - Hero
Jämarns vilken bra show!!! Det här gillade jag verkligen! Men låg höjningsvrålet i en skarv? Det lät inte så säkert.
Luuk
Kan inte han få leda hela tjotaballongen nästa år också?
Hello kissicat
My name i Kristian Luukovic
Han är ju genial!
heja linda!
SvaraRaderaklart bästa omgangen hittills!
miyala
Heja Sibel!
SvaraRaderaSibel o Linda till final! Nu ska vi se vad Charlotte kan göra;)!
Miyala
Vi satt och fasade redan första gången vi hörde Charlottes låt. Den kommer vi att spy på om några månader när komersiell radio får tag på den...
SvaraRaderaSå typisk reklamradiomusik att den kunde varit gjord efter recept. Söndertjatad innan man hört den två gånger liksom. Huga!