Välkommen till PåskBloggen
Gårdagen var både upp och ner.
Upp var på jobbet.
Vi har ett belöningssystem i klassen. Det går till så att klassen får en stjärna för varje bra lektion och efter 20 stjärnor har vi klassens belöning. Igår var det dags för den tredje belöningen så vi hade lite påskmys med utklädning, fika och lite frivilligt pyssel. Vi hade väligt kul och det kändes som ett riktigt bra avslut på den här skolperioden.
Ner var i kyrkan.
Jag har ju varit på skärtorsdagsmässa förut så jag var beredd på att altaret skulle kläs av men inte hjälpte det inte. När de började att släcka ljusen vid altaret och prästen tog av sig mässhaken då kom det några tårar. Symboliken i det där enkla handlingarna berör mig så djupt.
Men det var inte slut där.
En av kyrkvärdarna började läsa Psaltaren, 22 Psalmen och och kyrkvärdarna fortsatte att släcka alla de levande ljusen och fortsatte sedan att ett efter ett även släcka lamporna. Till slut var det bara två små spottar vid altaret som lyste.
Det var knäpptyst i kyrkan.
--------------
Jag glömde ju en sak.
Medans psaltarpsalmen lästes ställde (jag tror det var diakonen) en törnekrona på på alltaret och stack in fem röda rosor, ett var för Jesus sår, i den.
Som sagt, känslan var mäktig.
Jag satt i soffan och såg gudstjänsten från Vadstena, och just att se altaret avklätt - ingen orgelmusik... det är starka symboler för oss som hänger med i kyrkoåret.
SvaraRaderaI kväll ska jag gå på musikgudstjänst (inklusive orgel!)
Efter påsk har vi en sån där "från palmsöndag till påsk" med en massa symboliska handlingar och sånger. Och just de minuterna när de släcker allt - och det är knäpp tyst - sen tänder medan vi sjunger påskdagssång.... det känns.