Tänkte du nu?

Välkommen till SkolBloggen

Tänk dig att du har blödande magsår och din läkare säger åt dig att äta plåster för att bli bättre. Antagligen skulle du tycka att din läkare vore rätt konstig och aningens inkompetent. För även om de plåster du sväljer mot förmodan skulle hamna precis rätt och täcka något av dina blödande magsår så är läkarens ordination en minst sagt kortsiktig lösning. När klistret på plåstret är borta och plåstret lossnar kommer magsåret att blöda lika mycket igen eftersom läkaren inte försökte ta reda på vad det var som gjorde att du fick de där blödande magsåren i första hand.

Lika dumt som att äta plåster för att få bukt på blödande magsår, lika dumt anser jag det vara att skriva in skolk i betygen för att få en bättre närvaro i skolan.

Ett barn, för glöm inte att det är barn vi pratar om, som mår dåligt kommer inte till skolan för att lärarna skriver in hur mycket hon eller han har skolkat från undervisningen. Det blir istället bara ytterligare ett hinder att ta sig över, ytterligare ett misslyckande att lägga till högen.

Den 12-åring som känner att hon eller han måste hem för att kolla om mamma är vaken eller inte, om pappa är nykter eller inte, att mamma har fått iväg den där kunden som var kvar i morse eller inte stannar inte kvar i skolan ”för annars skriver de upp att jag skolkar och så syns det i mina betyg senare”.

Den elev som är som har ett helvete i klassen, som inte förstår vad läraren pratar om på engelskan, som inte kan relatera till samtalet i klassen för hon eller han har inte språket, den eleven stannar ute när rasten är över, om inte hon eller han drog redan när rasten började vill säga.

Det är skolan, de sociala myndigheterna och föräldrarna som ska se till att varje elev kommer, stannar kvar och lär sig saker i skolan. Det ansvaret kan vi inte lägga på eleverna, hur mycket Jan Björklund än önskar att han kunde. Som han själv sa i Brunchrapporten i P3 idag ”det är därför vi har myndighetsåldrar och annat därför att vi inser att det, det är först när man kommer upp i en viss ålder som man kan ta ansvar”.

Varför det inte kommer ett förslag som går ut på att vi lärare ska få en rimlig chans att arbeta för att motverka mobbing och kränkande beteende i skolan, att vi ska kunna arbeta för att alla barn ska kunna känna sig trygga och säkra i den miljö de tillbringar större delen av dagen är för mig en gåta. Det är även en gåta att det inte sätts mer press på att förbättra samarbetet mellan skolan, de sociala myndigheterna och polisen. För att inte tala om att rektorer som inte vill göra anmälan till soc. för att han eller hon inte vill stöta sig med föräldrarna. Sen när är relationen till föräldrarna det som skolan ska prioritera?

Nej Jan Björklund. Tänk om, tänk rätt. Att behandla symtomen brukar inte leda till någon långvarig lösning. Se istället till att vi kan får bukt på de orsaker som gör att alla barn inte kommer eller stannar kvar i skolan hela skoldagen.

Lyssna
Jan Björklund i Brunchrapporten. (Morot funkar bättre som motivation än piskan, men piskan behövs)

Läs mer
Lärarförbundet Aftonbladet Aftonbladet Expressen Expressen Dagen SvD SVT DN DN ÖA ÖA

FRA:are – download torrent Piracy HA
Modo vårt Hjärtelag
Sverigedemokraterna i Riksdagen - Nej tack
Free Dawit Isaak