Sidor

fredag, juli 05, 2024

Dag tre, Nederluleå kyrka

Välkommen till KyrkoBloggen

Måndagen tillbringade vi i Gammelstad. Det första vi gjorde, efter att vi parkerat och betalat för guidningen, var att besöka Nederluleå kyrka, den äldsta medeltidskyrkan i Norrland.

Det finns flera skrönor om hur kyrkan byggdes. En berättar hur Bälingekärrinen inte stod ut med kyrkklockornas klang så när de ringde kastade hon stenar mot kyrkan och stenarna blev sedan byggmaterialet.

Kyrkan stod färdig i slutet av 1400-talet var sockenkyrka till Kalix, Råne och Lule älvdalar men den byggdes även för att pinka in reviret gentemot ryssen. 

Med tanke på befolkningen storlek var kyrkan överdimensionerad. Detta beror på att den även användes som lagerlokal och försvarsanläggning. Vid taknocken finns fortfarande en skottglugg. Från den hade man även bra koll över hamnen.

Från början hade man inte stora fönster på kyrkans norra sida eftersom ondska, som norrsken, kom från norr och sådan elände ville man inte släppa in i kyrkan. 

Först var kyrkan vitrappad, därefter målades den röd. 1954 knackades naturstene3n fram från under putsen.

Kyrktornet inte original. Den byggdes i mitten av 1800-talet men följde inte de godkända ritningarna och kallas därför Norrlands största svartbygge.

I gravhuset utanför kyrkan ligger Friedric Frisell, p
remier majoren och riddaren af kongl. maj:ts svärds Orden jemte dess husfru Margareta Swahn.

Vi står i den del som kallas det moderna rummet, koret kallas det katolska rummet och skeppet det protestantiska.

Predikstolen skapades av Nils Fluur 1712. 1745 lade man till träskulpturerna och ändradefärgsättningen från svart och vit till rött, grönt, guld, silver och brons.

Koret med alla vägg- och takmålningar.

Altare med altarskåpet. Altarskåpet tillverkades i Antwerpen 1520 till en kostnad av 900 silvermarker, som lulebönderna betalade kontant. Det var mer än värdet på alla kor som fanns i Norrbotten. Altarrundel, som är fyrkantig, är från 1769.

Den enda information jag hittat om altarbordet är att den har medeltida delar. På predellan, den nedersta delen av altarskåpet  syns Jesus omgiven av lärjungarna.

Altarskåpets mittdel består av över 140 snidade träfigurer. I en av facken syns Josef hålla upp armarna som att han ska hålla i Jesusbarnet. Men själva barnet försvann någon gång på 1800-talet.

På altarskåpets dörrar visas scener ur Jesus liv.

Dörren på den högra sidan.

Målningarna på korets väggar och tak tror vara målade av Albertus Pictor i slutet av 1400- eller början av 1500-talet. Målningarna kalkades över 1737 men togs fram igen 1909.

Kormattan från 2006 är skapad av Marianne Öqvist.

Dopfunten är tillverkad av marmor och är senmedeltida.

Även korbänken är senmedeltida.

Sidan på korbänken, eller möjligtvis baksidan på biskopsstolen.

Triumfkrucifix från senmedeltiden, man vet inte vem som skapat den.

Predikstolen sedd från koret. Jag har inte hittat någon information om pelarna vid ingången till koret.

1970 genomfördes en stor renovering och då satte man in en ny orgel. Guiden berättade att den har 55 stämmor och de 4200 piporna går från 5 mm till 6 m!

Nils Fluur har även tillverkat ramarna runt minnestavlorna som finns i kyrkan, de har fått behålla originalfärgsättningen. Det här är en minnestavla över 100-årsfesten efter Uppsala möte 1593

Minnestavla över Karl XI:s död. Jag gav mig på att översätta texten i google translate men den blev ganska märklig. Någon som vet vad som står?

Minnestavla över Karl XII:s seger vid Narva.

Epitafium över komminister Nils Berghem.

Längst upp på epitafiet sitter en pelikan som hackar sig på bröstet, det är en symbol för Jesus.

Mässhake från 1600-talet.

Båda mässhakarna har en Kristusfigur i relief.

Sammetsmålning av Rudolf Gowenius, det fanns en sammetsmålning av honom i domkyrkan också.

Många av de kyrkor, stora som små, har haft barnaltare för barnen att leka med. Så även Nederluleås kyrka. Många har sett likadana ut men den här är den första i sitt slag jag sett, skapad av Antero Koskitalo och den invigdes på påskdagen 2018.

Förutom information under guidningen och från turisthäften har riksantikvarieämbetets bebyggelseregister varit till hjälp.

2 kommentarer:

  1. Vilken fin kyrka! Jag har aldrig varit där!
    Bloggblad

    SvaraRadera
  2. Vilken mänskligt kyrka! Ska vi tacka Bälingekärringen för det? Nog undrar man vad hon kastade sten på om kyrkan byggdes av stenen och klocktornet senare. Var det i hennes eget huvud det ringde?

    SvaraRadera

Välkommen!
Kul att du hittade just hit.
Lämna gärna en kommentar.
Testa att hoppa över att bevisa att du inte är en robot, kommentaren brukar komma in ändå.