vonkis

fredag, juli 28, 2023

Ett foto i timmen fredag 28 juli 2023

Välkommen till FotoBloggen

Goder morgon. Vi har kommit till slutet av juli och vad passar då bättre än att vara med i Ett foto i timmen?

Kl. 06. Vaknar till och kikar ut. Det är riktigt mulet men det regnar inte. Jag tar och lägger huvudet på kudden igen.

Kl. 07. Lyckades inte somna om men vilade i alla fall en stund. Nu är det dags för lite medicin.

Kl. 08. Diskar undan lite större grejer som stått någon dag.

Kl. 09. Fixar matsäcken till dagens utflykt.

Kl. 10. Vi är på väg norrut, mot Stendörrens naturreservat där vi ska gå en liten vandring.

Kl. 11. Framme på parkeringen och har packat ur både barn och väskor. Ett snabbt besök på dasset så kan vi börja gå.

Kl. 12. Vi bjöds på ett skiftande väder. Mulet, regn eller som den här lilla stunden, strålande sol och glittrande vackert.

Kl. 13. Vi har gått runt Äspskär (tror i alla fall det var den slingan vi gick) och har bara en läskig hänbro kvar att passera.

Kl. 14. Nej men se där, som av en händelse har vi hamnat på Skärgårdsvåfflan i Oxelösund.

Kl. 15. Efter en skagenvåffla med på tock för mycket övermajonäsig skagenröra avslutade jag med en god och lite syrlig dessertvåffla med ananas, passionsfrukt och mangosås. Mumsfillibaba.

Kl. 16. På vägen hem hamnade vi i ett riktigt störtregn men väl i Norrköping sken solen igen.

Kl. 17. Hemma. Kläderna är avhängda och jag ska ta och hoppa in i duschen. Nej, nu ljög jag. Jag ska kliva väldigt försiktigt över badkarskanten för att duscha.

Kl. 18. Kikar in hos de andra som är med denna fredag.

Kl. 19. Äter upp rullmackan som är kvar från utflykten. Den är fortfarande kall.

Kl. 20. Kokar svartvinbärssylt. Tänk att jag alltid kommer igång med sådant här göra på kvällarna.

Kl. 22. Avslutar den här fotodagen med att spraya lejongapsrankorna. De har fått någon form av svarta löss som ser ut som vallmofrö och jag vill inte klippa ner och slänga blommorna nu när de äntligen börjar få ordentlig volym. Andra som är med och fotar denna efit-dag hittar du här.

tisdag, juli 25, 2023

S:ta Maria kyrka i Ystad

Välkommen till KyrkoBloggen

Under min semester i Skåne tillbringade jag lördagen i Ystad. eftersom jag skulle se operan Casanova där. När jag kom till stan var mitt första mål att köpa en mugg av keramiker Maria Liliegren så när bilen var parkerad vad det till hennes butik jag styrde kosan. På vägen dit gick jag förbi en stor kyrka, en snabb titt på kyrkguiden visade att det var S:t Maria kyrka och den skulle jag självklart bekanta mig mer med senare under dagen.

När S:ta Maria kyrka började byggas runt år 1200 var byggnaden förmodligen liten och hade plant tak, hon är en av de äldsta tegelkyrkorna i Skåne. Under medeltiden var Ystad en viktig handelsstad och som av en händelse är S:ta Maria kyrka tillägnad Jungfru Maria, handelsmännens beskyddare.

Det var en mäktig känsla att stå i kyrkogången mot altaret och titta mot altaret.

Det här är ett triumfkrucifix. Själva gestalten av Jesus är från början av 1500-talet. Korset i trä är från 1924.

I altaruppsatsen finns två målningar av Carl Mört från Lund. Motivet på den översta tavlan är Johannes Döpares dop av Jesus. Den stora tavlan föreställer den första nattvarden med ett litet tillägg. Mört målade nämligen in sig själv i motivet, han står som andra person till höger om Jesus, vid mannen med röd mantel. Tavlan är flankerad av fyra statyer som föreställer de fyra evangelisterna.

På altaret, mitt framför altartavlan, står ett krucifix med en döskalle.

I koromgången bakom bakom altarkoret överraskades jag av några väggmålningar.

Den här målningen visar berättelsens om S:ta Doroteas martyrskap. Dorotea var en av de fyra jungfrumartyrerna och led martyrdöden genom halshuggning år 304. På vägen till avrättningen sade enligt myten Theophilus, den kjeserliga advokaten, hånfullt till henne ”Sänd mig en korg med frukter och rosor från ditt himmelska paradis.” Dorotea lovade att göra detta och just som svärdet skulle hugga visade sig en ung pojke (Jesusbarnet) i en purpurfärgad mantel och med stjärnor i håret. Med sig hade han en korg med rosor och tre äpplen. S:ta Dorotea är skyddshelgon för trädgårdsmästare och blomsterodlare.

Även i S:ta Maria kyrka finns ett dopträd. Jag kan inte minnas att jag stött på dopträd innan den här resan men enligt Wikipedia finns de i drygt hälften av Svenska kyrkans församlingar.

Runt koret fanns de här ljuskronorna, det är olika figurer i varje men jag har inte lyckats hitta någon information om dem. Oavsett tycker jag de är väldigt vackra.

Predikstolen från 1626 är gjord i svart och vit kalksten. Relieferna är gjord i vit alabaster och visar olika händelser i Jesu liv.

Återigen är det Moses som bär upp predikstolen.

Det här krucifixet, där Jesus har hår och skägg av riktigt människohår, är från 1500-talet. Det sägs att Karl XII befallde att ett krucifix skulle hänga mitt emot predikstolen för att prästen skulle komma ihåg vad han talade om.

Tre krucifix.

I kyrkans dopkapell står ett altarskåp från 1400-talet. I mitten sitter Maria och Jesus. Rakt under dem sitter de fyra kyrkofäderna. De övriga figurerna som sitter runt dem är apostlarna, men i det nedre vänstra hörnet saknas två apostlar. I det blå fältet mellan Maria och Jesus kan det ha suttit ett krucifix eller ett kärl där nattvardsbrödet förvarades. Målningarna på skåpets underdel visar Jesu födelse, lidande, uppståndelse och himmelsfärd. Skåpets flygeldörrar saknas.

Till skillnad från i andra kyrkor jag besökt i Skåne är inte dopfunten i S:ta Maria kyrka gjord i sandsten utan i brons.

När jag fotade orgelläktaren, med målningar av Carl Mört, han som även målade altartavlan, lyckades jag få med en av kyrkans kyrktagningsbänkar (den gröna markeringen). Där fick kvinnor som nyss fött barn sitta eftersom barnafödandet gjort henne oren i både kropp och själ. Om hon fött en pojke gick det 40 dagar från födseln tills prästen kunde välsigna henne och hon åter fick var med i församlingens gemenskap. Om hon fött en flicka krävdes det 80 dagar.

Mina huvudsakliga källor till det här inlägget är en rapport från Riksantikvarieämbetet, Kyrkoguider Lunds stift, S:ta Maria kyrka samt S:ta Maria kyrka i Ystad.

lördag, juli 22, 2023

Härliga dagar på lotten

Välkommen till LottenBloggen

Jag insåg att det var länge sedan jag gjorde en ordentlig uppdatering om lotten. Sedan jag kom tillbaka från semesterresan i Skåne har hag varit ute så gott som varje dag, därmed inte sagt att jag jobbat ihjäl mig. Icke. Det har påtats lite här, betsats lite där, pratats med grannar, lyssnats på podd och jag vet inte vad.

Så här såg det ut vid skuggrabatten i början av juni. Den värsta kirskålen var borta och gräset hade så smått börjat gro Observera. Observera buskagen längst upp till vänster i bild.

I början av juli fick jag ett ryck och började klippa ner buskarna. När det var klart gick jag på de större buskarna bakom och de mindre träden.

Den senaste veckans väder har varit perfekt för att gräset skulle växa tjockt och blommorna i rabatten har piggnat till nu när de får lite mer solljus.

Här syns gräset lite bättre.

Eftersom jag har ett enormt insektshotell som har ett stort behov av att fyllas med insektsvänligt material passade jag på att kapa till några smala trädstammar för att borra hål i dem och lägga i hotellet. Det började bra.

Ett av träden jag tog ner fick bli rabattkant på den andra fronten i kriget mot kirskålen.

Miniängen är verkligen mini. Tyvärr visade det sig att ängsblomsblandningen jag köpte på plantagen bara innehöll klintfrön. Vallmofröerna slängde jag ut separat. Längst fram står några halvperenna lejongap vi fått av en annan lottägare.

Längst ut har jag planterat två dagliljor som var på halva priset.

På tal om rabattkanter har den här fula i mintgrön plåt bytts ut

mot den här i trä. Den är betsad med bets av stålull upplöst i äppelcidervinäger samt starkt svart te.

Mormorsrabatten börjar äntligen bli ordentligt tät, det enda tråkiga är klematisen på den vänstra sidan av väggen. Den blev avbiten tidigare i somras och verkade återhämta sig men de stängel som tog sig upp en bit mot taket tvärdog så nu är det bara en liten stängel som gömmer sig bakom den stora blomman.

Duvorna har hållit sig borta från balkongen men börjar jävlas på lotten istället. Jag har även bråkat en del med kanadensiskt gullris, framför allt i rabatten på andra sidan av växthuset, men det får bli ett eget inlägg vad det lider.

Melodikrysset vecka 29 2023

Välkommen till KryssBloggen

God morgon löjlisar och olöjlisar. Då är det lördag igen, hipp hurra! Vädret har varit perfekt senaste vecka, inte för varmt, inte för soligt, så jag har kunna vara ute hela dagarna utan att svettas som gnu. Idag håller jag mig dock hemma hela förmiddagen och ikväll blir det fest. Whoop whoop!

Men å vilken början på krysset! Först var en löjlis bland dagens vinnare och sedan får vi njuta av Talking to the man in the moon med Titiyo. som då ger oss mångubben på vågrätt ett.

Vivaldis De fyra årstiderna svänger rätt bra i jazzversion.

Lasse Dahlquist sjöng Oh what a big, big boy med Sickan Carlsson så klart, det var i låten de sjöng om Mr Andersson...

Nu blir jag så där att jag längtar att sjunga i kör igen. Vi sjöng Blåblus Hooked on a feeling några gånger i studentkören och den var rolig att sjunga. I den här var det en gosskör som sjöng, i blåblus stod Björn Skifs för sången.

Den som härmar andra kallas för imitatör.

Helen Sjöholms version av Loreens Euphoria är fantastisk.

Edvard Griegs mäktiga Bergakungens sal ur Peer Gynt.

First Aid Kit sjöng Ted Gärdestads Come give me love.

Herr Anna Anka med Diana.

Trubaduren med Fred Åkerström och vi skriver in adel på lodrätt tio.

Det är väldans vad Annika Jankell gillar att ha med initialer i krysset. Det var Niklas Strömstedt och Anne-Lie Rydé som sjöng En kvinna och en man.

Madonna sjöng i och för sig Papa don't preach, men en pappa är en förälder så ok då.

Där kom han så, Eros Ramazzotti med den, i alla fall för mig, sommardoftande Più Bella Cosa, eller La cosa mas bella.

Då var dagens kryss löst och inklickat. Tack alla som var med och löste det idag. Ta hand om er så sörs vi igen om en vecka. Nu måste jag börja fundera på vad jag ska ha på mig i kväll.

snabbgenomgången

V 1 Mångubben

L 2 Årstider

V 9 Sickan

L 3 Gosskör

L 4 Björn

L 6 Imitatör

V 8 Sjöholm

V12 Peer

L11 Kit

V10 Anka

L10 Adel

V 7 NS

L13 AR

V15 Förälder

L 5 Eros

söndag, juli 16, 2023

S:t Olofs kyrka i Sankt Olof, Simrishamn

Välkommen till KyrkoBloggen

Från början hade jag planerat att åka på en liten kyrkotur och besöka kyrkorna inom Simrishamns församling på fredagen men vädret gjorde att jag kastade om lite i planerna och kyrkoturen genomfördes under söndagen istället. S:t Olofs kyrka beskrivs som en av de intressantaste och vackraste kyrkorna på Österlen och jag kan inte säga att de har fel.

Sankt Olofs kyrka ligger i byn Sankt Olof i Simrishamns församling. Både kyrkan och byn är namngivna efter den norske helgon kungen Olof Haraldsson.

Kyrkans äldsta bevarade delar byggdes troligtvis under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Under 1400-talet byggdes kyrkan ut, förmodligen på grund av (och tack vare) att den var en så kallad vallfartskyrka och många pilgrimer kom till platsen. Under medeltiden var S:t Olofs kyrka Danmarks största Olof-helgedom.

Framme i koret hänger en Olofsbild. Den är daterad till 1500-talet och är en helgonbild gjord i trä som förställer S:t Olof. Han sitter på en karmstol och har en krona på huvudet. I sin högra hand håller han en yxa med yxhuvud i silver som är löstagbart. Enligt sägnen var yxan laddad med goda och helande krafter och kunde göra sjuka friska om man offrade och bad till S:t Olof, tog loss yxan och strök med den över sin sjuka kroppsdel nio gånger.

3 mars 1627 gjorde Mads Jensen Medelfar, superintendent i Lunds stift, visitation i S:t Olofs kyrka och blev chockad över att kulten kring S:t Olof fortfarande firades i kyrkan. Församlingsborna hade klätt en Olofsbild i linnekäder och tillbad honom. Mads Jensen Medelfar kastade ut helgonbilden ur kyrkan och rev sönder kläderna inför församlingen. Socknens fattiga fick de kläde som ändå gick att använda. Det gick dock inte lång tid efter det att Jensen Medelfar åkt därifrån innan helgonbilden av S:t Olof var tillbaka och kulten fortsatte som vanligt.

Före reformationen ska det har funnits nio altare i kyrkan. I 1571 års kyrkoordning förordades man att sidoaltarna skulle rivas, detta för att förhindra att de skulle användas på ett felaktigt sätt. Idag finns fyra av altarna kvar, det är Sankta Annas Altare, Treenighetsaltaret, Jungfru Marias altare och Högaltaret.

S:t Annas altare, eller Annaaltaret, finns vid ingången till långhuset. På altaret står en träskulptur med motivet Anna-själv-tredje (Anna, Jungfru Maria och Jesusbarnet). Den är tillägnad S:T Anna, Jungfru Marias mamma och skyddshelgon till havande kvinnor. När en kvinna som fött barn skulle återtas i församlingens gemenskap offrades mat vid altaret. Jag har tyvärr inte kunnat reda ut om man lämnade offergåvorna i fördjupningen du kan se mellan bibeln och det högra ljuset om du klickar på bilden, eller i nischen på framsidan. Kanske lade man sina gåvor på båda ställena?

Vid en mittpelare står Trefaldighetsaltaret. Motivet (Nådastolen) är Gud som sitter med den korsfäste Jesus framför sig och Helig ande i form av en duva sitter på korset. Det vore intressant att få veta vad det är för figurer vid sidan om Gud. Gissningsvis är det två änglar men vilka? Till vänster om altaret syns en frilagd väggmålning från medeltiden. Motivet är Maria med Jesusbarnet i sitt knä.

I det nordvästra hörnet står Jungfru Marias altare, även kallad smörjelsealtaret. Framför skåpet finns en fördjupning i själva stenaltaret, där fanns vigd olja som prästen skulle använda vid sista smörjelsen.

Det centrala motivet i altarskåpet är Jungfru Maria och Jesusbarnet. I skåpets dörrar syns åtta kvinnliga helgon. En av dem till höger är Heliga Birgitta, jag tror att det är hon längst upp, med röd mantel.

Dagens kor finns i det som från början var kyrkans långhus och där står Högaltaret. Samtliga altare tros vara från 1400-talet. På den här bildens syns även dopfunten, den kommer jag strax tillbaka till.

Det är väldigt roligt att läsa på om gamla kyrkor och deras interiörer, jag lär sig så väldigt mycket intressanta saker. Till exempel att ett sådant här altarskåp med tre delar och som kan stängas kalls triptyk. I mittendelen visas berättelsen om Jesus död på Golgata och på flyglarna är sexton manliga helgon avbildade.

När man stänger skåpet under fastan visas 16 bilder som gestaltar passionsberättelsen. I slutet av 1700-talet målades passionsbilderna över med vit färg (uppenbarligen en gamma trend här i Sverige) men i slutet av 1950-talet togs den vita färgen bort och bilderna är nu så gott som trärena.

Predikstolen är med största sannolikhet tillverkad runt år 1620. Bilderna runt den föreställer Jesus och de fyra evangelisterna. På väggen ovanför syns ytterligare en medeltida väggmålning, denna tror man föreställer S:t Olof som sitter på sin tron. Den stora mörka tavlan till höger om predikstolen är en så kallad martyrtavla och visar hur apostlarna enligt legenden dog martyrdöden. Tyvärr kunde jag inte komma närmare för att fota den bättre.

Ovanför predikstolen finns som sig bör en baldakin som det hänger en duva ifrån. På kanten står en putto (en ofta naken barnängelgestalt) som håller i ett timglas och en lie. Timglaset förstår jag men lien?

Dopfunten står framför Jungfru Marias altare och är som så många andra dopfuntar i området gjord i sandsten och är från medeltiden. Den mörkare delen av foten är betsad furu.

Bakom dopfunten stod den här staven som det hängde två änglar i.

När jag gick närmare såg jag att det var två dopänglar, med namn på de som döpts samt datumet för dopet. Lite som dopträdet i Kalmar domkyrka.

Det här blev ett långt inlägg, tack för att du orkade läsa ända hit. Mina huvudsakliga källor till det här inlägget är en rapport från Riksantikvarieämbetet, Kyrkoguider Lunds stift samt en folder jag köpte i kyrkan.