Idag har det varit en sådan där dag.
Det började när jag skulle åka till odlingslotten någon timme efter Melodikrysset. Suzan var iväg på en grej och skulle åka senare till lotten så jag skulle ta bussen. När jag hade smörjt in ansiktet med solskyddsfaktor, packat ner mackorna och vattnet samt bytt till arbetströjorna och stod utanför lägenhetsdörren och skulle låsa dörren, då kom jag på det. Nyckeln till alla lås på vår lott låg kvar i bilen! Det blev till att vackert gå in igen och glädjas åt att jag i alla fall kom på var nyckeln var innan jag redan var på lotten eller satt på bussen.
När jag några timmar senare står ute och väntar på att Suzan ska hämta upp mig hör jag ett välbekant litet knäpp. Jodå, det var ena bh-bygeln som gick sönder. Den gick dock inte genom tyget så jag iddes inte gå upp för alla trappor för att byta bh, även om det blev en dekorativ liten extra utbuktning mellan brösten.
Väl på lotten skulle jag ge mig på att klippa gräsmattan, det är tre veckor sedan den blev klippt senast. Den första gräsklipparen gick inte att starta för batteriet till startknappen var slut, den andra startade inte för, jag vet inte. Både jag och grannen försökte några gånger men hur mycket vi än ryckte i startsnöret, lät den vila och sedan försökte igen ville den inte starta. Tur då att den tredje var mer samarbetsvänlig.
Så går jag där i godan ro och klipper gräsmattan. När jag nästan är klar hör jag ett väldans kras och något liksom swishar förbi mitt huvud. Det var en gammal glasflaska, modell lite större, som jag lyckades köra över så pass att den krossades mot stenplattorna vid uteplatsen. Flaskan följde så att säga med vid köpet och det har aldrig blivit att vi kastat den men jag var helt säker på att jag ställt den på andra sidan av staketet innan jag började klippa. Nu hade jag återigen tur för jag fick inget glas på mig med det blev oändliga mängder med krossade små glasbitar i gräsgången mellan vår och grannens lott. Suzan fick ett evigt jobba med att plocka bort så mycket som möjligt. Ni som känner mig vet hur absolut livrädd jag är för krossat glas men jag försökte i alla fall plocka upp några bitar på slutet.
