Välkommen till MinnesBloggen
För nio år sedan gick en högerextrem terrorist under en dryg timme runt på Utöya bland ungdomar från AUF på läger och sköt. 69 människor mördades. Dessförinnan hade han sprängt regeringsbyggnaden i Oslo och dödat 9 personer där.
Terroristen menade att Norge var under en kulturmarxistisk attack där massinvandring skulle förstöra och islamisera hans land. En världsbild han delade och delar med många. Målet med attacken mot AUF:s sommarläger var att stoppa rekryteringen till Arbeiderpartiet som han menade bar skulden till att det norska samhället var hotat.
Men det här motivet visste vi inte om de där första timmarna. Då var folk säkra på att det var militanta islamister som utfört sprängdådet i Oslo. En företrädare för KDU i Stockholm skrev på sin facebooksida att han satte hela sin månadslön, med OB-tillägg, på att det var just så. En då högt uppsatt SD-are skrev att Nästa jävel som ojar sig över hur synd det är om alla snälla muslimer när det ligger blödande norrmän på gatan kommer avföljas! Men de var inte ensamma om att göra det antagandet
Under de timmar som gick från bomben i Oslo till att den blonda norska nationalisten greps blev norska muslimer och de som såg ut att ha rötter i muslimska länder attackerade både verbalt och fysiskt. En slöjbärande kvinna blev attackerad av en person som undrade vad hon och hennes folk nu hade ställt till med. En ung kvinna som arbetade i en kiosk fick frågan av sin granne och kund om det var hon som hade bombat i stan. Andra blev bespottade. På twitter gick meddelandet ut att En pakistanier går genom Sofienbergsparken. Folk på puben på hörnet presterar att ge honom en Hitler-hälsning och ropa otidigheter.
Även här i min blogg märktes hatet av. Efter bara några timmar fick jag kommentaren Du kanske borde plocka bort den där jävla "Vi gillar olika" handen som täcker halva ditt nylle. Har ganska svårt att på allvar tro att du känner någon empati för Norrmännen annars. Det är tack vare såna som dig som kräken finns även i vårat land.
Det här behovet av hämnd försvann som genom en knapptryckning när norsk polis gick ut med att attentatsmannen var gripen och att han var norsk. Inga blonda män blev attackerade i Oslo. Nu skulle man istället visa kärlek och hålla ihop.
Istället gick människor från brunhögern ut och sa att det var osmakligt att försöka göra politik av det som hänt, samtidigt som Sverigedemokrater både i och utanför riksdagen menade att om det inte varit för mångkulturen, islamiseringen och massinvandringen så hade den norska nazisten inte känt sig hotad och behövt ta till sådana medel.
Vi var många som förfärades över det här, som pratade och skrev om att gärningsmannen inte agerade i ett vakuum, att de åsikter han förde fram i sitt manifest delades av många. Men vi fick höra att vi var alarmister, överkänsliga och fåniga. Visste inte vi att det bara är en pytteliten klick människor som inte gillar invandrare? I andra länder i Europa fanns det kanske högerextrema åsikter men inte i vårt fina land, toleransens högborg.
Men steg för steg flyttades gränserna. Det som för nio år sedan sågs som främlingsfientligt, högerextrem och rasistiskt är idag vardagsmat. Nu pratas det om flöden, volymer, vikten av svenskhet och svenska värderingar, anpassning och assimilering istället för integrering. Om tak för hur många människor som ska få komma hit och tillfälliga uppehållstillstånd.
Om andrum.
Politiken som förs fram har nästan bara en inriktning. De dåliga resultaten för svensk skola blir bättre om invandringen minskas. Fler kommer få snabbare och bättre vård om invandringen minskas. Sveriges fattiga pensionärer kommer få det bättre om invandringen minskas. Hade det inte varit för invandringen hade brottsligheten varit lägre, bostäderna bättre och alla hade haft bra jobb.
Vi som pratar om en human flyktingpolitik och människovärde istället för stängda gränser och stopp för anhöriginvandring, om vikten att satsa på skolan och socialtjänst istället för hårdare tag mot brottslighet i utsatta områden och hårdare krav på försörjning, språkkunskaper och var man bosätter sig får höra att vi är vänsterextremister, vänsterblivna, godhetsknarkare, pk.
Anders Behring Breivik sa att samtiden inte förstod honom men att han med tiden skulle få rätt, att fler skulle våga gå ut offentligt och säga det han sagt.
Tyvärr verkar det som att han hade rätt.
