Välkommen till KryssBloggen
Goder morgon alla
löjlisar. Klockan är halv sju på morgonen och om en halvtimme börjar dagens arbetspass, jag jobbar alltså när dagens kryss går av stapeln. Illa illa.
Men jag känner ju er, ni kommer att klara det här ändå. Jag ska försöka göra det samma. Klara mig ändå alltså. Men svårt kommer det att bli.
Har tittat lite på kryssplanen och jag tror att lodrätt ett ska vara Missionär (mina förhandsgissningar brukar ju gå så fantastiskt bra, vi får se om den här går in).
--------
Käre värld. Idag är det tisdag och det är först idag jag har tid att sätta mig ner och lösa krysset.
Alla rätt förra veckan men vad hjälper det när man ändå inte vinner?
Och så börjar han med en trippel Eldemannen. Och inte bara det, det var ju ett dansband som stod för fiolerna och av någon anledning kan jag ju mina dansband (ni som brukar komma hit lite regelbundet vet att det är en kunskap jag inte är så himla stolt över direkt). Vad var det då för dansband som sjöng Byns enda blondin, som för övrigt är skriven av
Niklas (med kå) Strömstedt? Jo det var ju
Sven-
Ingvars det. Nu hoppas jag att det inte blir något mer dansband i veckans kryss.
Men käre värld! En dansbandare till på direkten! Vi slapp i alla fall höra Lasse Stefanz framföra De
sista ljuva åren, man får glädja sig åt det lilla...
Om man någon gång funderar över kvalitén på Martins text i
(Du är så) yeah yeah wow wow från Melodifestivalen 1999 så är det bara att lyssna på den engelska versionen, (you are so) yeah yeah wow wow.
Oj, en klassisk melodi som jag inte bara känner igen utan kan namnet på!
Air av Johan Sebastian Bach! Kanske kommer den kunskapen från att Air spelades i
Beppes Godnattstund.
Sedan blev det svårare så jag fick ta mina kryssvänner i kommentarerna till hjälp. Tydligen var det
Christina Schollin som sjöng med Jarl Kulle i filmen Änglar, finns dom? Jag visste inte att det var en sångfilm. Det skulle alltså inte bli missionär på lodrätt ett. Att jag ska ha så svårt för att få in mina förhandsgissningar.
Melodin till lodrätt nio känner jag mest igen som en smädesvisa vi brukade sjunga på MoDos hemmamatcher. Och så brukar de ju spela den på Last Night of the Proms och i alla möjliga filmer och serier från USA då det är dags för examen. I vilket fall heter stycket Pomp and Circumstance och är skriven av Sir Edward
Elgar.
Åh
Smile (though your heart is aching), synd att Eldemannen inte kunde spela den med Nat King Cole men då hade det ju blivit allt för lätt. Smile =
le på vågrätt 17, som tydligen inte fanns med i kryssplanen i lördags men nu finns den med i alla fall.
Måste säga åh igen. Åh,
Underbart! med
Kalle Moraeus och
Orsa Spelmän. Äntligen en geografisk plats som jag kunde. att inte den här låten gick till final i årets melodifestival är n skandal.
Temat från
Pianot går inte av för hackor det heller. Vet ni vem som spelar Holly Hunters dotter i filmen? Anna Paquin, hon som spelar Sookie Stackhouse i True Blood.
Visst var det (
chili con carne) The
real group som sjöng
Konditori förgätmigej.
Nu kommer ett erkännande från mig. Jag förstår inte grejen med Bob
Dylan, kan någon förklara den för mig. Enda gången jag gillat hur han sjunger är när Tenatious D gör en parodi på honom i
The only gay eskimo, hoppa 1:40 in i klippet om du inte vill höra hela låten. Här har ni förresten en intressant version av
Mr Tambourine Man. Var så god.
Gruppen som framförde
And then you kissed me heter The
Cardigans.
Från och med du med Oskar Linnros, som tidigare var med i
Snook var verkligen ett betydligt bättre slut på veckans kryss än jag vågade hoppas på med tanke på hur han började Eldemannen.
Det var det för denna gången det (mycket blir det...)
Vi ses på lördag, då jobbar jag inte i alla fall.
FRA:are – download torrent Piracy HA
Modo vårt HjärtelagSverigedemokraterna i Riksdagen - Nej tack
Free Dawit Isaak
00:20 Var på månjakt igårkväll/natt och när jag var på väg hem såg jag att klockan hade blivit EFIT-dag.
09:30 lägger ut pappafångad abborre till katterna.
11:30 Kryssad och klar så det bär iväg till Nordhallen för att shoppa till kvällens grillning.
12:30 Nästan hemma, måste ju lägga ut en bild på faderskapet då han är övertygad om att det är tack vare att det finns bilder på honom i bloggen som jag är med och tävlar om att bli Norrköpings bästa blogg... (följ länken och rösta på den du vill ska vinna)
13:30 Måste ju lägga ut en bild på Annie denna gången också så det blev till att bege sig till kajen när båten skulle ta dem till Trysunda. Annie anser förövrigt att det är tack vare bilderna på henne jag blivit nominerad.
Bonusbild 13:30 Så åker båten iväg då.
14:30 Plockar in lite basilika från plantan jag planterat ut.
15:30 Kokar rödbetor att ha till grillningen, det tar tid att koka rödbetor...
16:30 Luktar på det mest väldoftande trädet i trädgården, vad det är för något har vi tyvärr ingen aning om.
18:30 Kycklingen ligger äntligen på grillen.
19:30 Av någon anledning trivdes Tacko som allra bäst med att få ligga i bilen så där låg han hela dagen.
Pappa vid den Norra Entrén, väldigt snyggt. Entrén alltså...
Början är handikappanpassad och efter tiotalet meter fanns det en vacker grillplats.
Det verkar finnas en del bäver i området, det här var inte den enda avgnagda stammen vi såg.
Över varje vattendrag var det såna här små broar, de fanns inte när jag gick här förra gången. Nymodigheter...
Framme vid Salsviken men här stannade vi inte, vi hade ju bara gått cirka en kilometer.
Än så länge var vägen lätt att gå.
Men så efter 1600 meter började klättringen uppåt, det syns inte här men det var brant. Väldigt väldigt väldigt brant.
Och den fortsatte...
Efter en stund kunde vi höra vatten som forsade.
Vi var framme vid Skravelbäcken. Där ovanför vattenfallet ramlade jag i en gång på tillbakavägen när vi vandrade med skolan på mellanstadiet.
Sedan fortsatte klättringen uppåt. Var det inte sten så var det rötter. Eller sten och rötter.
Hacket ni ser där uppe på berget, det är dit vi ska. Fotot tog jag vid den första, och mindre, Tärnättvattnet.
Framme vid Tärnättvattnet. Observera den pyttelilla ön man ser på kortet.
Vid sjön finns det en övernattningsstuga och väldigt bra grillmöjligheter så här pausade vi en stund och laddade med grillkorv, vatten och bananer innan vi skulle ge oss på de sista 800 metrarna upp till skrevan.
Pausen är över. Här har vi kanske gått 400 meter från sjön.
Början av skrevan. Det var en mäktig känsla att gå genom den. Eller, gå och gå, klättra över stora stenar och små klippblock är nog mer rätt att säga att vi gjorde.
Slutet av skrevan, nu var det bara en läskig trätrappa kvar.
Framme!!! Till vänster i bilden uppe vid horisonten ser ni något rödbrunaktigt, det är Balesudden. Dit hade jag också tänkt att gå den här sommaren men det får nog vänta till nästa sommar.
Vy söderut
Observera den lilla ön mitt i bilden. Det var den jag fotograferade från andra hållet i den här bilden. Till vänster om ön ligger stugan.
Det var vid den lilla sjön till vänster som jag fotade skrevan på håll. Husen ni ser ännu mer till vänster ligger i Hummelvik.
