Framme!

Välkommen till ReseBloggen

Eller, ja, jag kom ju fram redan igår men orkade inte blogga då.

Resan gick bra, inte alls som för två år sedan men de två tanterna bredvid mig...

Jag ska börja från början.

Vid bussterminalen stod det två tanter och pratade. Det var väldigt tydligt att de inte kände varandra sedan tidigare eftersom de ställde frågor som vart den andra kom ifrån och vart den skulle resa.

När vi skulle kliva på bussen kom jag på först och kunde sätta mig längst fram. Tätt efter mig kom tant nummer ett och hon satte sig på det andra sätet längst fram. Tant nummer två, som fortfarande pratade med tant nummer ett kom strax efter och nu kanman ju tro att hon satte sig med tant nummer ett men se där trodde du fel. Hon satte sig med mig. Och fortsatte att prata med tant nummer ett. Sedan pratde de och de pratade och pratade och pratade och pratade och...

Ja ni förstår.

Jag fick veta en massa om ders hundar, om tant nummer etts otroligt lyckade familj som bland annat består av en dotter som är bosatt i England och gift med en australiensare, bankirer, välartade barn, fina villor och fiiina områden med mera med mera.

Varför inte sitta bredvid varandra om man ändå ska prata oavprutet i tre timmar???

Jaja, nog gnällt om tanterna.

När jag kom hem bar det av in till staden för att träffa världens bästa Isa en stund.

Somnade, det gjorde jag inte förän efter midnatt någon gång...