Efter Arsenalen körde vi in till Strängnäs där lunch och visning av domkyrkan stod på schemat. Jag har bestämt att jag ska besöka Sveriges samtliga domkyrkor nämligen. Efter lite bök hittade vi en parkering och en väldigt snäll kvinna skaffade en parkeringsskiva åt oss. Jag förstår inte det här med kommuner som förväntar sig att besökare ska använda parkeringsskivor. När är det tänkt att vi ska skaffa dem?
I vilket fall. Efter en ok lunch (har aldrig fått så mycket morotspuré på en portion förut) fick jag följe av Lillhyster till domkyrkan. Päronen hade lite kvar att äta och faderskapet hade det jobbigt i värmen så de stannade på brasseriet.
Vi kom till kyrkan 15 minuter innan visningen började och hann därför gå runt och titta samt fota lite. Det visade sig vara en skänk från ovan för bara en liten stund in på visningen kom ett bröllopsfölje till kyrkan för att öva inför vigseln som skulle vara ca en timme senare. Oj oj oj så många gånger vi fick höra I say i little prayer. Övningen gjorde att guiden kortade ner själva visningen eftersom vi knappt hörde vad hon sa och att vi fick skynda på med att ta bilder.
Därför blev det här den enda bilden jag hann ta på nära håll av altarskåpet i högkoret. På vägen ut började jag prata med en kvinna som bland mycket annat berättade att på påsknattsmässan är det så fint för då är skåpet stänkt och man har tänkt många ljus på och omkring altaret så när skåpet sakta öppnas skimrar det vackert. Hon berättade även att Gustav III ansåg att skåpet var fult och skulle bort från domkyrkan. Tack och lov sade prästerna ifrån med motiveringen att det inte fanns någon landsortskyrka som var stor nog att ställa altarskåpet i så den ställdes ner i källaren och fick komma fram igen senare.
Där ligger även Johan III och Katarina Jagellonicas dotterprinsessan Isabella begravd. Blott två år blev hon, född och död under fångenskap på Gripsholms slott.
På andra sidan i koret står Sten Sture den äldres gravtumba. Sarkofagen betalades av Gustav III så här får vi en hint om vad han gillade.
Först var dock Sten Sture den äldre begravd där Gustav Otto Stenbocks gravkor nu står. Jag hade så gärna hört historien om själva monumentet men det här var en av sakerna vi inte fick höra så mycket om på grunda av sjungandet. Nog fångar den mitt intresse alltid. Jag menar, små feta änglar, en get, ett lejon och så en zombie mitt i allt!
Carl Carlsson Gyllenhielm (Hertig Karls utomäktenskapliga son) och hans gravkor hann vi däremot få veta en hel del om. Bland annat att han under sin tolv år i fångenskap i Polen blev allt starkare i sin protestantiska tro trots (eller kanske tack vara) väldiga påtryckningar och undervisning i den katolska läran.
Efter att ha varit fängslad i 6 år försökte Gyllenhielm rymma. Som straff fick han under resterande tid sitta i fotbojor. Vid frigivningen lyckades han köpa med sig bojorna och de hänger i gravkoret.
Det här är en av många anledningar till att jag uppskattar att besöka kyrkor och domkyrkor. Man får friska på sina historiska kunskaper en hel del.
Vad finns det för anledning till att jag tagit den här bilden då? Ja det kan man verkligen fråga sig. Titta riktigt noga, ganska högt upp.
Vid en restaurering har en person ritat en profil av en man med droskmössa. Den skyldige hade en dröm om att bli droskförare och guiden berättade att han sedan blev Strängnäs förste droskförare.
I början av kyrkan finns ett dop- och bönekapell med detta smäckra altarskåp från början av 1500-talet. Den visar berättelsen om jungfru Maria liv och Jesu födelse. Skåpet ser lite skevt ut men det beror på att jag försökte mig på att använda mobilkamerans panoramafunktion.
Hagioskop (se det heliga) i Vårfrukoret. Här i gluggarna ska personer som till följd av sjukdom eller obra beteende inte fick komma in i kyrkan stå och se in under mässan.
Det är väldigt mycket jungfru Maria, det här Mariaaltaret. Skulpturen ovanför själva altaret är från 1400-talet.
Framför ljusbäraren, eller bakom om man så vill, hänger två dörrar som suttit på ett altarskåp från senmedeltiden. Ovanför dem syns kalkmålningar från 1400-talet.
Den här madonnaskulpturen fångade mig. Tyvärr kan jag inte hitta någon information om den. Här nedanför kommer lite annat jag inte vet något alls om.
Efter rundturen tittade vi på riksregalierna. De som stals vid en ganska märklig kupp, hittades ihopknöglade en soptunna och restaurerades.
När jag suttit här hemma kom jag på att jag borde ha köpt en bok om Strängnäs domkyrka från deras lilla butik. Och att jag borde köpt en bok även när jag besökte domkyrkorna i Lund och i Uppsala. Tänk så bra att komma på sånt nu.
Planen för onsdagen var att vi skulle Besöka Gripsholms slott när vi var klar i Strängnäs men då var klockan 15 och slottet stänger kl. 16 så vi åkte hem samma väg istället och tur var det, för då kunde vi stanna en stund vid Sköldinge kyrka. Men det blir ett annat inlägg,
4 kommentarer:
Så synd att jag missade guidningen av Domkyrkan. Men Strängnäs är ju ”efter vägen” så det får bli en annan gång. Jag och faderskapet hade aldrig orkat gå, för att hinna till guidningen, i den värme som var. Men museet Arsenalen, var mycket givande.
Den ömma modern.
Den ömma modern
Vi får helt enkelt se till att åka dit en gång till.
Det gravida madonnaankaret var onekligen udda. Vore kul att få veta mer om!
Jag brukar säga att jag inte vill ha någon grav, men om jag kan få små feta änglar, en get, ett lejon och en zombie på graven är jag beredd att tänka om!
Anni
Hur kan man ha en sådan Madonna och inte ha tillgänglig information om henne?
Alla borde få ha minst en zombie på sin grav.
Skicka en kommentar