Luleå domkyrka är den åttonde domkyrkan jag besökt och den här gången hade vi tur gällande guidningen. Guiden, prästen Anna Krigsman, berättade att församlingen bara har två guidningar per år och då hon är rätt fullbokad bestämdes datumet för guidningen 30 juni för bara några veckor sedan. Vi bokade resan i februari.
Som en skickelse.
Luleå stads historia är lång och domkyrkan är den tredje kyrkan på platsen. Den första var dåligt byggd och staden hade inte råd med underhållet så den revs 1764. Kyrka nummer två började byggas först 1787, var byggd i sten och kallades Gustafskyrkan men den förstördes i branden 1887. 3 december 1893 invigdes den nya kyrkan som fick namnet Oscar Fredriks kyrka efter kung Oscar II och tillhörde Härnösands stift. 1904 blev Luleå stiftsstad och kyrkan är sedan dess en domkyrka.
Till följd av frostsprängt tegel är en stor del av kyrkan gömd bakom byggställningar. Förutom byggstöket ser dagens kyrka utvändigt ut som när den byggdes. Däremot har den renoverats och förändrats flera gånger invändigt.
I vapenhuset har dock fått ha kvar den nygotiska stilen.
Dörren in till kyrkorummet är ett konstverk, Livets träd, eller Paradisporten av Lars Sundström vid renoveringen 1983.
Koret med tre av fem korfönster, föreställande tio av tolv apostlar.
I en nisch uppe till höger finns en gyllene staty av Olaus Petri men jag har tyvärr inte lyckats hitta någon information om vare sig konstnär eller årtal. Uppe på de båda sidoläktarna finns två glasfönster, nattvarden och Dopet, av Yngve Lundström. Vi fick inte gå upp till läktarna men här går det att se lite lite av Dopet.
Även Ansgar finns som guldstaty.
Nedanför Olaus Petri finns en väggmålning av Yngve Lundström, föreställande Norrlands apostel Stefan, han Staffan stalledräng du vet, som dog martyrdöden vid Norrala gamla kyrka på 1100-talet.
Både altaret och altartavlan är från 1930-talet.
Johannes döparen och Paulus.
Självklart finns det en biskopsstol i domkyrkan.
