Den trehundrasjuttiofjärde dagen: Påsk och sånt

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasjuttiofyra i isolering. Imorgon är det den sista arbetsdagen innan påsklovet. Funderar på om jag ska göra saffransbiscotti imorgon för att ha till påsk. De är ju gula och påskiga till färgen. Det borde väl fungera? Dessutom var det bra pris på philadelphiaost på Willys så jag ska faktiskt ta och göra en morotskaka också. 

Planen att börja härda slingerkrassen sket sig på en gång, det har regnat och varit kyligt hela dan i stan men imorgon ska det bli soligt så då åker plantorna ut.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasjuttiotredje dagen: Tillväxt

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasjuttiotre i isolering. Det händer en del på växtfronten. Den här slingerkrassen sådde jag 14 mars och de har redan blivit så här stora och fina. Det syns inte på den här bilden men på några av dem har rötterna börjat komma ut från krukan. Jag ska ta och plantera om dem i lite större krukor ikväll och imorgon ska jag börja ställa ut dem på balkongen en del av dagen. Vid sidan om krassen står några fuchsia sticklingar vi köpt till lotten, de ska nog också få lite mer utrymme till sina rötter.

På tal om blommor kom det en ny bukett idag, den här gången från skolan. Faktiskt står den in en kruka men jag tycker att den gör sig rätt bra som blomvas. Och det här med att få blommor en gång i veckan kan jag absolut vänja mig vid.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasjuttioandra dagen: Övertid

Välkommen till IsleringsBloggen

Dag trehundrasjuttiotvå i isolering. Det går bra nu. Jag satt och jobbade och jobbade och jobbade fram till arbetsdagen var slut klockan 12. Då var det dags att fixa med lunch men eftersom jag skulle ha ett möte klockan 14 tänkte jag att det var säkrast att ställa klockan på 13.30. Och det var väl en väldans tur för då såg jag att klockan redan var 13:30! Klockan på jobbdatorn har inte ställt om sig till sommartid! Lunchen fick vänta till efter mötet och övertiden skriver jag upp och justerar efter lovet.

Annars då? Jo vet ni vad att ampelliljan i min bisosfär har verkligen vaknat till liv, det kommer ett nytt skott! Det kan man ju inte bli annat än glad över. Något som däremot inte gör mig glad är att duvorna börjar bli allt mer närgångna. I morse hittade jag en kvist i ena blomlådan så den kastade jag genast över bord och hela tre gånger har jag behövt schasa iväg duvor från räcket. Jag ger mig inte i år heller.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasjuttioförsta dagen: Vårväder och ny mat

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasjuttioett i isolering. Första dagen med sommartid och här i Norrköping vräkte snön ner när jag vaknade. Faktiskt tog jag in påskliljorna tills snöfallet var över. Det var ju för väl att vi inte hade tänkt åka ut till odlingslotten idag med tanke på vädret men även med tanke på hur ryggen är denna dag. Så länge jag står eller möjligtvis sitter en stund går det bra, om jag sitter väldigt rakt i ryggen. Men hasar jag ner det minsta eller halvligger i soffan, då protesterar ländryggen. Ja ja, det hade kunnat vara mycket värre.

På odlingsfronten går det sakta men säkert framåt. Tre av fem frön har grott än så länge och än finns det hopp för de två sista. I framkanten syns även några av de lejongap jag skolade om i tisdags, de har tagit sig väldigt bra. De enda fröer det inte hänt något minsta lilla med är astrarna, de får en vecka till men sedan får jag nog ta och peta ner något annat i de krukorna.

Idag har jag testat något nytt, nämligen att laga revbensspjäll och jag blev rätt nöjd med resultatet. Jag kokade dem i väldigt salt vatten och sedan var det in i ugnen med en hemmagjord  glaze. Den bestod av vitlök, rosmarin som jag fräste i lite olja och sedan var det i med soja, honung tomatpuré och liiiite äppelcidervinäger. Det blev supergott. Om du har något bra recept på glaze (eller marinad) till får du gärna skriva recepten i kommentarerna.

Enda missen, som jag upptäckte när jag skulle äta, var att jag glömde göra potatis till. Men jag blev mätt ändå.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasjuttionde dagen: Lömmen

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasjuttio i isolering. Det har blivit några timmar på odlingslotten idag. Vi har införskaffat lite redskap, två små pallkragar som ska tjänstgöras som jordfabrik har monterats och oljats in. Tomten har räfsats, buskar har klippts ner.

I den här rabatten hittade vi förutom kärleksört även några lökar som var på väg upp, fläder, vad vi tror är daggkåpa och två buskar som vi inte kunde identifiera. Det ska bli väldigt spännande att se vad det är som kommer fram.

Men nu är kroppen lömmen. Jag antar att det kommer kännas mest överallt imorgon, allt kommer inte vara kroppen som protesterar, en del kommer noga vara träningsvärk också.

Vi hann träffa några av grannarna också. Det verkar vara ett rätt skönt gäng som håller till där ute. Trevliga och hjälpsamma var i alla fall det intryck vi fått så här långt.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Melodikrysset vecka 12 2021

Välkommen till KryssBloggen

God morgon löjlisar och olöjlisar. I onsdags tittade Berra förbi och lämnade ett förslag på lösning för hela krysset den här veckan. jag vill inte spoila hela lösningen men om du är intresserad kan du klicka här och titta på den första kommentaren. Dock vill jag nämna att Berra fick med både Py och Bäckman i sitt förslag.

Det började nästan rätt för Berras lösning. Han hade skrivit Miss på lodrätt 9 men vi får istället börja med att skriva in Li på vågrätt 9. Miss Li och Lars Winnerbäck med sin superduett Om du lämnade mig nu.

Som ni vet vid det här laget är klassiska kompositörer inte min grej men Verdi går in på lodrätt fem så då får det bli så.

Det är väl några veckor sedan Eldemannen spelade Adele senast så det var väl dags för oss att få höra henne sjunga Skyfall igen.

Lennart Palm! Tror det var Povel Ramels Tänk dig en strut karameller som spealdes.

När refrängen kom igång kände jag igen låten. Det var Bring out the fire som Andreas Weise tävlade med 2015.

Ja se det snöa, det var väl roligt. Hurra!

Dansband däremot, de brukar jag av någon outgrundlig anledning kunna, så även denna gång för det var Sten och Stanley som Eldemannen spelade för oss. Självklart måste de rimma på Margareta och heta även i Du öppnade din dörr.

Hey Jude, av The Beatles i släpig pianoversion.

Amy Diamond med Thank you från Melodifestivalen 2008 och om Eldemannen inte låter oss skriva in Py på vågrätt 14 nu, då är han bara elak.

Fy fy fy Eldemannen. Det här var så inte schysst. Två bokstäver, slutar på Y, första bokstaven helt fri. Och du väljer My Bonnie is over the ocean...

Jag tror det var Lena Endre som sjöng Akta dig.

2009 vann Malena Ernman Melodifestivalen med La Voix.

Det var det krysset det. Tack alla som var med idag. Ta hand om er så sörs vi igen nästa lördag. Jag ska åka ut till odlingslotten och försöka komma över ni vet vad.

Snabbgenomgången

V 9 Li

L 5 Verdi

V 7 Adele

L 3 Karamell

V 8 Andreas

V11 Weise

L 4 Se

V 6 Sten

L 1 Stanley

V10 Hey

L12 Amy

V14 My

L 9 Lena

L 2 Endre

V13 Malena

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextionionde dagen: Nej men hej!

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextionio i isolering. För ganska precis ett år sedan kom kollegan L förbi med lite grejer från jobbet samt blommor och godis från kollegorna. När liljorna blommat över ställde jag ut krukan under en liten bänk som står på balkongen och glömde bort dem. Idag har jag lånat Suzans bil för att åka med lite skräp till återvinningen och när jag plockade det sista från balkongen såg jag krukan med, vad jag trodde, döda lökar och tänkte att jag skulle ta med och kasta dem. Döm av min förvåning när jag såg att de minsann börjat gro igen! Så nu har de fått komma in i värmen. 

Novemberkaktusarna har också kommit in i andra andningen och blommar lite sporadiskt. Idag slog den gula kaktusen ut en blomma.

Den orangea har bjudit på tre blommor samtidigt. Igår satt jag faktiskt med en liten pensel och gav mig på att försöka pollinera dem. Jag får se om det blir något av det hela vad det lider.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextioåttonde dagen: Nostalgi

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextioåtta i isolering. Här om dagen presenterades årets finalister i SM i fågelholk och det fick mig att tänka på när min klass var med i tävlingen. De gick i femman då och arbetet med holkarna var ett samarbete med tekniken och träslöjden. Träslöjdsläraren var otroligt givmild med sin tid för halva klassen hade textilslöjd den terminen så de fick komma till slöjdsalen på tider när han inte hade andra klasser där. Ibland även en stund efter att lektionerna egentligen var slut för dagen. Men så roligt vi hade och så stolta eleverna var över sina skapelser. En del jobbade i par, andra en och en. Flera av eleverna hade inte tillgång till något träd där de bodde men då kom någon på att vi kunde sätta upp holkarna i skogen nära skolan! Sagt och gjort. Vi ringde till kommunen och kontrollerade så det var ok och det var det. Det blev många nya bon till fåglarna i den skogen.

Sedan hoppade tankarna till när vi i fyran jobbade med vattnets lokala kretslopp och eleverna gjorde så fina modeller över hur det fungerar i Norrköping. Det här är ett av grupparbetena. De har fått med sjön, vattenverket, vattentornet, skolan och höghus, reningsverket med de olika bassängerna och så ut i havet. 

Det var även i fyran några av eleverna kom fram till mig under en lunch och frågade om vi inte kunde göra en insamling till flyktingarna. Vi lyfte frågan i klassen och eleverna bestämde att vi skulle göra armband med texten Never alone och sälja på köpcentret. De ringde och fixade med tillstånd från köpcentrets ledning och sedan satt de i omgångar under en hel dag och sålde sina kreationer. Alla elever var med och tillverkade armband men alla vågade inte sitta i köpcentret och sälja (jag var med hela dagen)  så vi kom på att man kunde bidra på olika sätt. Några bakade bullar och kakor som vi sålde i lärarrummet och så kunde den som ville ta med barnkläder och/eller leksaker som vi sedan lämnade till Röda korset för förmedling till boenden. Det blev en hel del påsar med grejer och några tusen som gick till Rädda barnen. 

Vi hade någon slags insamling varje år sedan. Vi utmanade de andra klasserna i att samla pant och så hade vi en klasskassa till Musikhjälpen.

Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på eleverna i den klassen. Den enda klass jag haft från årskurs fyra till årskurs sex. Nu ska de strax sluta nian. Herre min je.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextiosjunde dagen: Återbruk

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextiosju i isolering. Man ska ju vara klimatsmart och återbruka. Idag har jag varit klimatsvart då jag återbrukat en gammal yoghurthink för att stoppa ner handen i varmt vatten i ett försök att mjuka upp ett väldigt stelt finger. Lite bättre blev det faktiskt.

Modo vårt hjärtelag

Free  Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextiosjätte dagen: Ett foto i timmen tisdag 23 mars 2021

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextiosex i isolering. Det är Ett foto i timmen idag. Förra gången var det punschrullens dag, idag är det matlådans dag, så nu vet ni.

Kl. 06. Här ligger jag och funderar på om jag inte skulle ge mig på att försöka damma av taklampan i sovrummet. Mest troligtvis är det dock inget som kommer ske idag.

Kl. 07. Stoppar i mig lite frukost och njuter av blommorna jag fick igår.

Kl. 08. Frukosten och det sista från den sena biff-stekningen igår har blivit diskad.

Kl. 09. Har omskolat sticklingar från pluggboxen. Det tog sin lilla tid kan man sägar.

Kl. 10. Den orangea krukan till höger i bild var smockfull av röd lejongap. Det var många skott att trassla lös och många skott var för små för att kunna spara, men det blev en hel dek kvar till omskolning. Pluggboxen ligger på torkning, den ska fyllas med nya frön men inte just nu.

Kl. 11. Blev lite hungrig och hade både keso och hemmagjord jordgubbssylt hemma. Det är inte så mycket sylt på tallriken som det ser ut, det följde med en stor hel jordgubbe. Tulpanerna har piggnat till sedan frukosten, ny snittyta och kallt vatten var en bra medicin. 

Kl. 12. Dagens arbetspass har börjat och jag skriver och tackar en person för att jag får använda några bilder hen äger till min presentation.

Kl. 13. Kör lite snabbt igenom presentationen för att se att bilder och manus stämmer.

Kl. 14. Presentation pågår.

Kl. 15. Presentationen är genomförd och jag mejlar lite igen.

Kl. 16. Pratar med Karin och slänger i mig några köttfärsbiffar med äpple, tomater och världens godaste kalla sås bestående av turkisk yoghurt, mynta, vitlökspulver och lite salt.

Kl. 17. Tog mig en liten promenad i kvällssolen och lyssnade på lite podd. Ser ni det underbara? Trottoaren har blivit sopad!

Kl. 18. Tar mig en närmare på det jag sådde förra söndagen. Slingerkrassen skulle kanske må bra av en lite större kruka men å andra sidan verkar det inte gå någon direkt nöd på dem. De får nog stå kvar i samma krukor ett tag till.

Kl. 19. Snackar blomodling med Den ömma modern.

Kl. 20. Hur lång tid tar det att så sju olika sorters tagetes, lite gurka och lejongap (inte röd)? Rätt lång tid och det känns i axlarna och högerhanden. Jag vet att det har blivit vääldigt mycket odling idag men nu ska jag ju ha så det räcker till både balkongen och odlingslotten. 

Kl. 21. Avslutar dagen med första säsongen av The Real Housewives of New York. Formatet har verkligen utvecklats sedan dess, det bygger nästan helt på intervjuer där fruarna berättar hur mycket de tjänar, var de har alla hus och lägenheter, vilka de umgås med och dylikt. Det var helt enkelt inte bättre förr.

Handen värker för mycket för att jag ska fixa att kommentera hos någon ikväll så det får bli om någon dag. Andra som är med och fotar sin dag idag hittar du här.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextiofemte dagen: Det första året

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextiofem i isolering. Det har gått ett år sedan jag vaknade med kli i halsen, lite lätt feber och huvudvärk. Planerna jag hade med Suzan fick ställas in och jag meddelade jobbet att jag skulle vara hemma till symptomen gick över. Dagen efter kontaktade jag min läkare för att höra om det var något jag skulle tänka på med de mediciner jag äter och fick då veta att jag tillhör dubbla riskgrupper och behöver hålla mig hemma. 

Det här hänt ganska mycket det här året, både sånt som hänt mig personligen men även sånt som hänt utan att jag har kunnat vara med, livet fortgår där ute

Den största och på många sätt jobbigaste händelsen var och är att Den ömma modern och Faderskapet inte bor kvar i det som var mitt barndomshem. Det är inte flytten i sig som känns jobbig, sånt hör livet till. Käre värld, jag har ju själv flyttat nästan tio gånger redan. Det jobbiga är att sista gången jag var i huset, julen 2019, hade jag ingen aning om att det var just den sista gången. Jag hade inte möjlighet att säga hej då, att vara i alla rum en sista gång.

Rummet som i många år och i olika omgångar var mitt. Men då var det spräckliga tapeter och korgmöbler, på väggarna satt bilder av Carola och New Kids On The Block. Det var i det här rummet jag satt en hel sommar och spelade Super Mario 3, på den lilla TV:n jag köpt för sparade pengar. 

De senaste åren är det här jag huserat när jag varit hemma hos päronen. Syrummet som Den ömma modern äntligen fick. Rummet var storsyrrans när jag en annan sommar höll henne vaken genom att imitera Mark Levengood som pratade om sin kanin Pepsodent, och presenterde mig med My name is Zeb Macahan (Macke hen). Som vi skrattade.

Nu bor det en annan familj där och det är som det ska. Men lite ledsen är jag allt över det uteblivna hej då:et.

Systerdottern har konfirmerats, lillsyrran har fyllt jämnt. Livet fortsätter men ändå inte. På sätt och vis blir det en påminnelse om ens egen dödlighet och att livet kommer fortsätta för alla andra även då. Så som det ska vara.

Loven har varit värst, då har jag inte ens haft de där få timmarna om dagen att göra något vettigt på. En eller flera veckor med absolut inget meningsfullt att ta tag i låter kanske skönt för många men för mig har det varit ett rent helvete. Samtidigt fylls flödet på Instagram, Facebook och Twitter av bilder på människor som faktiskt är värda att åka till fjällen över jul, nyår, sport- och påsklov för de har ju bara kunnat umgås med sin familj. Eller som kväll efter kväll efter kväll efter kväll efter kväll träffar vänner på krogen, för det är ju så trevligt och man kan ju faktiskt inte sitta hemma heeela tiden och vad vore ett restaurangbesök om man inte lägger upp bilder från det i sociala medier? Ja, jag har använt mig av funktionen att sätta folk på mute, det har jag.

För att ha något att göra har jag sysselsatt mig med bakning (som jag inte ätit upp) och tittat på otaliga serier och filmer. Något förvånad blev jag faktiskt över hur pass bra Marvel-filmerna var, men det har även blivit otaliga zombiefilmer av skiftande kvalité. Jag har upptäckt Outlander och The Witcher, förälskade mig i Normala människor, har plöjt The Office, Superstore, Parks and recreation, Brooklyn Nine-Nine och jag vet inte vad. Andra dagar har jag å andra sidan sovit bort, för det har inte funnits något av värde att göra. 

Under det gångna året har känslan av att vara oviktig, utbytbar och bortglömd varvats med känslan av att omges av väldigt fina människor, både nära och på avstånd. En hälsning via sms, messenger, vykort eller som kommentar i bloggen kan betyda otroligt mycket. Hjälp med handling eller att hitta fina områden att vandra i (att vi sedan hamnade lite knasigt på vandringen är en annan sak), erbjudande att komma ut på landet, paket med godsaker, en påringning på julafton, ett samtal i trapphuset, sällskap på promenaden, utlåning av böcker kan utifrån sett tyckas obetydligt men har varit ovärderligt för mig.

Som idag. Den här dagen är jobbig, en dag jag bävat för. Men så ringer det på dörren och där utanför står en underbar bukett med blommor från medkryssaren Annis och varje gång jag går ut i köket påminns jag om alla fina människor som faktiskt finns och för en stund känns det lite lättare.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextiofjärde dagen: Låt mig presentera!

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextiofyra. Dagen före världens tråkigaste jubileum blev det helt klart. Suzan och jag har köpt en liten odlingslott tillsammans! Det finns äppelträd, vinbärs-, björnbärs- och krusbärsbuskar, ett växthus och uppgrävd jord. Det känns som att jag kan börja andas så smått igen.

Det känns väldigt tryggt och bra att göra det här med Suzan. Vi tänker lika i rätt mycket, vill inte stressa fram något utan tar det lugnt. Att hon dessutom är en fena på att rita och plitade ihop skissen ovan samtidigt som hon satt i ett videomöte, jag det gör ju inte saken sämre direkt.

I år blir det fokus på att anlägga en blomrabatt vid de här väggarna, sätta ramar runt den uppgrävda jorden och odla lite tomater och gurka i växthuset. Visst vill vi utöka odlingen, men först ser vi hur det är att odla där det redan går.

Vi tog en liten tur runt de andralotterna för att få lite inspiration och då såg vi den här fina blommande löken, jag har nog aldrig sett en med ett sånt här mönster någon gång.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextiotredje dagen: Overload

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextiotre i isolering. Jag skulle bara diska undan. Sedan skulle jag bara rengöra ugnsluckan med bikarbonat, som fick ligga på luckan medan jag löste Melodikrysset. Sedan skulle jag bara vattna blommorna och plantera om några. Och bara dammsuga och torka köksgolvet. Gå ut med återvinningen var en annan sak jag bara skulle göra. Plus då att fixa klyftpotatis och steka en kycklingfilé. 

Med den här kroppen blev det lite för många bara, men nu är det gjort och i värsta fall får jag knapra värktabletter imorgon.

Började dock dagen med att se gårdagens avsnitt av Carina Bergfeldt på SVT Play, kanske skulle Federley ha väntat ett tag till med att prata offentligt om det han varit med om. Det verkar som han behöver bearbeta det mer, privat.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Melodikrysset vecka 11 2021

Välkommen till KryssBloggen

God morgon löjlisar och olöjlisar. Idag händer det. 10:37  infaller vårdagjämningen, whoop whoop. Jag hoppas få fira med lite Bäckman i krysset. Det vore verkligen på tiden.

Det är en speciell talang han har Eldemannen att med första frågan grusa båda chanserna till Bäckman i krysset, det är det. Anne-Lie Rydé sjöng sin version av Lill Lindfors En sån karl.

Snobbar som jobbar, med Roger Moore och Tony Curtis, signaturen gjordes av John Barry.

2018 framförde Linnea Henriksson en tolkning av Charlotte Perrellis mellovinnare Hero från 2008.

Lennart Swahn intervjuade sig själv som John Blund. Jag har för mig att det finns ett avsnitt av Snedtänkt med Kalle Lind där de pratar om barnprogram från östblocket och då kom John Blund upp.

2007 vann The Ark, med sångaren Ola Salo i spetsen, Melodifestivalen med The Worrying Kind. Det var ett tävlingsår som började rätt bedrövligt när Anna Book och Tommy Nilsson vann den första delfinalen men vi fick även klassiker som Cara Mia och I remember love från det året.

Det var Jag har bott vid en landsväg som spelades men först lät det lite som Jag skulle äga miljoner om tårar var guld.

Niklas Strömstedt sjöng sin En väg till mitt hjärta.

Damen i visan heter Amanda. Visan heter Känner du Amanda Lundbom.

Lära så länge man lever, det var väl den Lena Philipsson fick inleda hela Melodifestivalen med i år?

Låten är Jag ska måla hela världen lilla mamma och då borde lodrätt 11 bli målar, då det är en pil som visar att svaret är i vinkel, men sista bokstaven ska vara ett n då svaret i lodrätt 14 var EN...

------

Jag lyssnade igen på webben och där sa Eldemannen att lodrätt elva har fyra bokstäver så pilen som vi har i kryssplanen har helt enkelt kommit fel.

------

Det lät faktiskt som att det var Anders Eldemannen Eldeman som sjöng ett nyårslöfta om att sluta dricka sprit.

Det är inte helt fel att avsluta krysset med Robyn och Honey.

Hörni, pilar eller inte så är i alla fall krysset löst och inklickat. Tack för att du kikade in och hjälpte till. Ta hand om dig så sörs vi igen nästa lördag.

snabbgenomgången

V12 Rydé

L 2 snobbar

L 1 Charlotte

L 3 Linnea

V 4 Henriksson

L 5 Swahn

V 8 Ark

V 9 Ola

L14 En

L 6 Niklas

V10 Amanda

V13 Lena

L11 Måla

V15 Eldeman

V 7 Robyn

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextioandra dagen: Framsteg

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextiotvå i isolering. Söndagens frösådd börjar redan röra på sig. Ett solrosskott kämpar lite extra mycket för att flytta en lite jordkaka istället för att bara tränga fram genom jorden. Den pyttelilla grodden framför solrosen är en röd salvia, det kan nog bli bra det här.

Men vet ni vad. Det är inte bara på odlingsfronten det gått framåt. Idag har jag nämligen firat åttiofemtedag knut och plockat bort julgardinerna, adventsstjärnorna och glaskulorna. Har nya gardiner kommit upp? Nej, det fick räcka med klättring på stegpallen men imorgon kanske.

Och det som inte ens är påsk än.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextioförsta dagen: Återkomsten

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextioett i isolering. De börjar komma tillbaka. Duvj*vlarna. Jag har hört dem och några har suttit på elledningarna till spårvagnarna nära balkongen. Än har de inte varit på min balkong och jag ska se till att det fortsätter så.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrasextionde dagen: Ovant

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrasextio i isolering. Vi har haft studiedag idag. Vid åtta började vi och mellan 9-16 deltog jag på en kurs om de reviderade kursplanerna i no-ämnena. Det blev en väldigt lång arbetsdag för någon som bara fått jobba 3-4 timmar om dagen sedan september så strax efter lunch kom huvudvärken som ett brev på posten. Någon gång mellan 16 och 17 hade jag somnat och vaknade strax innan 21. Nu blir det intressant att se när jag kan somna om. Men, även om det var ovant att ha en full arbetsdag var det så jäkla roligt och givande. Det var det.

Vid lunch tog jag en titt på lewisian som stått på balkongen hela vintern och se på rackarns, det verkar vara två skott på väg där under. Nu är frågan bara vad jag gör med det vissna ovanför? Ska det få vara kvar ett tag till eller ska det klippas bort på en gång?

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrafemtionionde dagen: Vaccin, blodpropp och desinformation

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrafemtionio i isolering. Har du tänkt att pratet om att desinformation kan vara livsfarligt är överdrivet? Det som händer kring AstraZenecas vaccin är ett tydligt exempel på just det.

Till att börja med. Samband betyder inte per automatik att det finns ett orsakssamband (korrelation och kausalitet). I fallet med blodproppar och vaccinet finns än så länge inte ens någon korrelation (samband) på samma sätt som det inte finns någon korrelation mellan att borsta håret och dö bara för att det händer att folk dör när de borstar håret. Men när det finns korrelation då?

Exempelvis kan man se att det år för år finns ett påtagligt samband mellan hur antalet poäng som görs av segrarna i Super Bowl och hur många förare i tunga fordon som avlider i kollisioner med stillastående objekt. Betyder det att det finns ett orsakssamband mellan dessa, att vinnarens poäng orsakar dödsfallen eller att dödsfallen orsakar vinnarens poäng? Självklart inte.

Men sambandet mellan ostkonsumtion per capita i USA och antalet personer som i samma land dör när de trasslar in sig i sina lakan? Där måste väl det ena orsaka det andra?

På Läkemedelsverkets hemsida kan man läsa att Den 9 mars hade 22 fall av blodpropp rapporterats bland de 3 miljoner människor som vaccinerats med COVID-19-vaccin AstraZeneca i Europa.

Företaget själv har hittat 37 fall bland 17 miljoner vaccinerade i EU och Storbritannien.

Vad vet vi om dessa fall, förutom att de fått AstraZenecas vaccin? Vet vi om de var rökare eller överviktiga, två riskfaktorer för blodpropp? Vad vi kan gissa oss till, med tanke på prioriteringsordningen för vaccinering, är att de var gamla. De som är äldre än 65 år har en ökad risk för blodpropp. Kan vara värt att ta med i beräkningen.

Vad vet vi mer om blodproppar? Jo, vi vet att risken för blodpropp om man äter p-piller är ca 2-4 fall per 10 000 kvinnor och att risken för blodpropp vid graviditet är ca 6-10 fall per 10 000 graviditeter.

9 mars var det alltså 22 kända fall av blodproppar av 3 000 000 vaccinerade personer i Europa, eller 0.073 av 10 000.

Om vi för att underlätta jämförelse även skulle räkna på hur många som riskerar blodpropp bland 3 miljoner p-pilleranvändare.

10 000 * 300 = 3 000 000

2 * 300 = 600

4 * 300 = 1 200

Risken för blodpropp om man äter p-piller är alltså 600-1200 per 3 miljoner kvinnor. Ska vi stoppa all användning av p-piller? Nej så klart inte, för även om det finns en risk att äta p-piller överväger fördelarna. Vad är fördelarna respektive riskerna med att fortsätta vaccinera mot Covid19 med AstraZenecas vaccin. För att svara på det tar jag hjälp av Twitter och Karim Jebari som skriver så här.

"Men om vi för diskussionens skull antar att det faktiskt är så att 1 på 100k får blodproppar av AZ vaccinet, vad är det värsta som kan hända då? Sverige har 10 m invånare. Anta att hälften får AZ vacc. Det blir 50 blodproppar. Fem av dessa dör (antar vi).

Om dessa 5 miljoner inte får AZ vaccin, eller ett annat vaccin mycket senare kan vi bortom allt rimligt tvivel veta att fler kommer att dö i Covid-19 än vaccinet. Även om vi antar att vaccinet ger blodproppar, vilket det inte gör."

Förresten, visste du att många patienter som vårdas för Covid19 drabbas blodproppar? Det ser alltså ut som att den eventuella risken för blodproppar vid vaccinering med AstraZenecas vaccin är mindre än den faktiska risken för blodpropp vid sjukdom i Covid19 samt vid användning av p-piller och vid graviditet. Ytterligare en sak att ta med i funderingarna kring vaccinet.

Slutligen tycker jag att man ska ta sig en funderare på vilka som har något att vinna på att desinformation om coronavaccin sprids.

Läkemedelsverket - Detta gäller om coronavaccin

DN - MSB: Var aktsam på desinformation om vaccin

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack

Den trehundrafemtioåttonde dagen: Blomning

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrafemtioåtta i isolering. Om en vecka blir det ett år.

Den orangea novemberkaktusen blommar igen, eventuellt är det en blomma på gång på en av de vita också.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen

Den trehundrafemtiosjunde dagen: Pappersjakt

Välkommen till IsoleringsBloggen

Dag trehundrafemtiosju i isolering. Att vara Vonkis, det är att för en gångs skull skriva ner på en liten ritning vilka fröer man sått i vilken plugg. Och sedan förlägga den lilla ritningen. Tack och lov hittade jag ritningen och nu ligger den i lådan med fröer och torvplugg. Det hade varit smart om jag lagt den där första gången men tydligen tänkte jag att pappret skulle ligga ihopvikt i en bok.

Idag har jag sått fler fröer och skrivit på alla 28 torvkrukor vad de innehåller samt vad jag har odlat på en lapp och (håll i dig nu) lagt även den lappen i frölådan! Jag vet, vad är det som händer? Jag har även gett mig på att så några olika aklejor men de verkar vara väldigt stingsliga och krävande så jag kommer bli överlycklig om bara blir något av ett av fröerna.

I slutet av februari sådde jag lite lejongap i en kruka. Fröerna plockade jag från mina blommor på balkongen. Man kan säga att det var några väldigt livskraftiga fröer.  Det är för tidigt för att försöka gallra än men jag kan nog inte vänta allt för många dagar.

Modo vårt hjärtelag

Free Dawit

SD i Riksdagen - Nej tack