lördag, januari 12, 2008

Bläää

Välkommen till SjukBloggen

Vaknade i morse av ett fasligt kliande i halsen och efter ett tag kom även huvudvärken, som på beställning.

Jag har inte tid att vara sjuk!

Jag hade ju tänkt strosa runt lite på stan idag, gå till kyrkan imorgon och kolla om de har några bönegrupper. Helt enkelt, komma ut och träffa folk.

Hela hösten har gått åt till jobbet och den gamla lägenheten i Norpan. Nu skulle jag ju äntligen ta tag i saker här och försöka träffa lite folk. Det är så för förgjordat tråkigt att bo i en stad där jag inte har något naturligt sammanhang att röra mig i.

Jag saknar att bo i samma stad som mina vänner. Deras liv går vidare medans jag mest bara går runt runt känns det som. Jag vet ju inte ens om jag är kvar om ett år eller om jag måste flytta igen då, bryta upp och börja om, igen.

Ja, jag vet att jag ska vara tacksam att jag alls har ett jobb men det är inte roligt att känna sig rotlös vid 30.

8 kommentarer:

Evas blogg sa...

Låter inget vidare, vare sig att vara sjuk eller att känna sig rotlös. Ja att vara ensam i en ny stad är inte helt lätt. Varm tanke till dig och krya på dig!!

Klimakteriehäxan sa...

AJ AJ AJ.
Krya på dej, så känns nog allt lite roligare!

Blyger sa...

Håller med Eva!

Krya på dig!!

Bloggblad sa...

Så väl jag känner igen känslan av att vara ny på orten... Men efter... näe, jag törs inte säga hur många flyttningar jag gjort, för då låter jag som en hoppjerka, så har jag kommit på att just kyrka - och/eller körsång är ett bra sätt att få ett sammanhang.

Säkert blev du sjuk för att du började slappna av... Jag sov varje dag hela december - när jag hade gjort alla de där spännande grejerna jag spänt mig inför.

Humlan sa...

Hoppas att du kryar på dig så att du orkar skapa dig lite rötter och stå stadigt i ditt nya hem. Även om du ska flytta snart igen så kan du ju inte bara flyta runt där du är nu.

Andelieb sa...

Vet hur det känns, gumman. Ibland r det segt men det kommer. Helt plötsligt börjar du trffa folk som hälsar på dig på stan och så inser man att man kanske har ett litet socialt liv i alla fall.

Kram kram

Vonkis sa...

Tack allihop. Tänk att människor jag inte har träffat (inte alla i alla fall) kan hjälpa så mycket mitt i all förkyld bedrövelse.

Tack!

skoggie sa...

hej hopp! Har väl varken önskat dig god jul eller gott nytt år?? Har smugit runt lite på din blogg dock av och till. Nu börjar vårterminen och jag börjar bli nervös på allvar inför det nya jobbet. Hoppas din förkylning försvinner illa kvickt.


kram sarah