Välkommen till MatBloggen
Lär vi oss att tycka om mat redan i när vi ligger i livmodern och skvalpar runt?
Jag tror det.
När jag gick i första klass blev jag sur på pappa, har för mig att det var för att han inte kunde skjutsa mig på träningen några kilometer bort. Så jag tog cykeln och cyklade till mamma, som var på kvinnoklubbens årliga surströmmingsmiddag.
Varför jag cyklade dit vet jag inte, för hon kunde ju inte heller köra mig till träningen.
Så vad gjorde då Vonkis, sju år?
Jo, hon stannade kvar för att smaka på surströmmingen och gillade det!
Nu var det i ärlighetens namn inte första gången jag åt denna delikatess, för mamma satte i sig några firrar när hon väntade mig.
Och jag har fortsatt att äta surströmming. Varje sensommar blir det minst två, helst fyra, gånger. Först på senare år har syrrorna börjat gilla den fermenterade strömmingen, men så fick de ju inte i sig den via navelsträngen heller.
Läs mer
Aftonbladet Aftonbladet
FRA:are – download torrent Piracy The Pirate Bay
Modo vårt Hjärtelag
Sverigedemokraterna ur Riksdagen - Ja tack
Free Dawit Isaak
5 kommentarer:
Enligt mitt minne, så var du sur för att du inte fick följa med mig och äta surströmming. Det var anledningen till att du cyklade iväg. Varför skulle jag få äta surströmming och inte du, fy så orättvist.
Den ömma modern
....och nog för att jag också fick i mig mycket genom navelsträngen av min ömma moder. Men det kan inte ha varit surströmming hon åt när hon var på sina kvinnogillen i alla fall. ;-)
Den ömma modern
Jag hade ju inte smakat surströmming tidigare. L hade frågat om jag inte ville följa med på skidträning men pappa sa nej eftersom han inte kunde skjutsa dit mig.
Tankevågor
Det var en riktig miss av henne :-)
Goooa är dom, de små rackarna.
Om det har med navelsrängen att göra vet jag inte, men mitt valspråk är:
"Mat det är min älsklingsrätt det"
Olle B
Ha ha. Påminner lite om hon i Söderkåkar, ja se karlar, det är mitt liv dä.
Skicka en kommentar