Tänka sig, bara en dryg vecka efter årsdagen när Céline Dion blev en av mina bästa vänner kom C och R, några av våra gemensamma vänner till lotten på besök med två av sina barn. Det blev köpefika (jag mäktar inte med att baka i denna övervärme), räknande av tåg som passerade (tror de kom upp i över 20 stycken), roligt samtal och hjälp med både vattning och ogräsrensning.
Tyvärr glömde jag att ta kort på besökarna så ni får helt enkelt tro mig på mitt ord.
Mitt icke-fotograferande blir lite extra otacksamt med tanke på att vi hade det så trevligt och att de förutom hjälpen jag fick hade med sig två fina växter. En hög axbetonika hamnade i rabatten mot skogen.
Förra sommaren gjorde jag otaliga försök att så vallmo i rabatten vid växthuset men det gick inget vidare. De vallmo som kom fram var pyttesmå och klena. I år har jag istället försökt att förså vallmo hemma, men än så länge säger google lens att det är ruccola som växer i krukorna. I vilket fall såg jag idag att det växer två vallmo i rabatten vid växthuset! Fröerna från förra sommaren har tagit god tid på sig att gro vad det verkar.
På den gula klematisen samsas fina fröställningar med nya gula klockor. Vi planterade två klematis i höstas och ingen av dem har egentligen vuxit så väldigt mycket, jag hoppas verkligen att de etablerar sig lite mer framöver. Kanske klippte jag ner dem för mycket i våras? På bilderna för klockan 16 och 17 i det här inlägget kan ni se hur stora våra två klematisar blivit.
Till min stora glädje lever fortfarande krukrosorna jag fick av några elever i avslutningspresent. Den helvita har i och för sig tappat alla blommor men bladen är fortsatt gröna och frodiga. Den här med lite blandade färger blommar som aldrig förr. Det skulle vara så roligt om de blev fleråriga eller i alla fall klarar sig till vintern.
Sista bilden för den här gången, lovar, men jag måste ju visa hur det ser ut med gräsplätten där det tidigare växte yvig bergklint. Själva marken må vara ojämn som en väg i Norrland men gräset har vuxit till sig bra. Enligt väderprognosen ska det bli regn på tisdag så jag ska nog slänga ut lite mer gräsfrö på plätten så gräset blir riktigt tätt.
9 kommentarer:
Vallmo är så fina när de blommar, men de blommar över så himlans snabbt.
Jag hade en krukors som jag fick av barn på en förskoleavslutning. Den överlevde i rabatten i flera år innan den tackade för sig.
Jag har för mig att Vallmo, liksom borstnejlikor, självsår sig på hösten och tar två år på sig att växa. Så småningom kommer de varje år. Aklejorna är väl likadana.
Vad trevligt med besök, och vad vackra era blommor är. Förstår verkligen att ni trivs där.
/Marianne
Hej! Jag föreslår att du inte klipper ner klematisen utan väntar till i vår och ser vad som ska bort. Lägg ev ner den på jorden och ha löv över! Hämtar ni gödsel någonstans? Jag åker till ett ställe ovanför Åby och hämtar hästgödsel i gamla jordsäckar gratis så mycket jag vill. Jag kan visa framöver.
Ingrid F ser du kanske att det är som skickade ovanstående.
mossfolk
Jag älskar vallmo, skulle vilja ha dem över allt.
Det låter hoppfullt med din krukros, jag får hålla tummarna för våra två helt enkelt :-)
Marianne
Oj, är vallmo lika sega i starten som akleja, men det kom ju några klena blommor ifjol?
Ingrid
Men så roligt, vi pratade om dig igår, bara bra saker så klart :-)
Jag klippte ner dem i våras men kanske tog jag lite för mycket?
Vi vågar inte använda gödsel av rädsla för pyralider. Men till blommor vore det kanske inte så farligt?
Mysigt med besök på lotten. 😍
Versch
Det var det sannerligen :-)
Klematis behöver växa under jord (etablera sig ordentligt) innan den växer ovan. Många anser att man ska klippa ned den ordentligt de första åren, så du tycks ha gjort allt rätt enligt boken!
Anni
Åh, det låter lovande. Jag var lite nervös att jag klippte den för hårt i våras.
Skicka en kommentar