Luleå domkyrka är den åttonde domkyrkan jag besökt och den här gången hade vi tur gällande guidningen. Guiden, prästen Anna Krigsman, berättade att församlingen bara har två guidningar per år och då hon är rätt fullbokad bestämdes datumet för guidningen 30 juni för bara några veckor sedan. Vi bokade resan i februari.
Som en skickelse.
Luleå stads historia är lång och domkyrkan är den tredje kyrkan på platsen. Den första var dåligt byggd och staden hade inte råd med underhållet så den revs 1764. Kyrka nummer två började byggas först 1787, var byggd i sten och kallades Gustafskyrkan men den förstördes i branden 1887. 3 december 1893 invigdes den nya kyrkan som fick namnet Oscar Fredriks kyrka efter kung Oscar II och tillhörde Härnösands stift. 1904 blev Luleå stiftsstad och kyrkan är sedan dess en domkyrka.
Till följd av frostsprängt tegel är en stor del av kyrkan gömd bakom byggställningar. Förutom byggstöket ser dagens kyrka utvändigt ut som när den byggdes. Däremot har den renoverats och förändrats flera gånger invändigt.
I vapenhuset har dock fått ha kvar den nygotiska stilen.
Dörren in till kyrkorummet är ett konstverk, Livets träd, eller Paradisporten av Lars Sundström vid renoveringen 1983.
Koret med tre av fem korfönster, föreställande tio av tolv apostlar.
I en nisch uppe till höger finns en gyllene staty av Olaus Petri men jag har tyvärr inte lyckats hitta någon information om vare sig konstnär eller årtal. Uppe på de båda sidoläktarna finns två glasfönster, nattvarden och Dopet, av Yngve Lundström. Vi fick inte gå upp till läktarna men här går det att se lite lite av Dopet.
Även Ansgar finns som guldstaty.
Nedanför Olaus Petri finns en väggmålning av Yngve Lundström, föreställande Norrlands apostel Stefan, han Staffan stalledräng du vet, som dog martyrdöden vid Norrala gamla kyrka på 1100-talet.
Motivet på altartavlan, målad av Garibaldi Lindström, är inte det sedvanliga med Jesus på korset, omgiven av Mariorna och Johannes. Istället omges Jesus av den gamle mannen, den medelålders kvinnan, tonåringen och barnet, gudsfolket. till vänster står Johannes döparen och till höger Mose.
Både altaret och altartavlan är från 1930-talet.
Församlingen har, eller har haft, ett samarbete med stiftet Murmansk och ikonerna är gåvor därifrån. Här syns aposteln Petrus samt Maria med Jesusbarnet.
Till vänster om koret, vid ingången till bönerummet hänger den här tavlan av Gunnar Torhamn. Du gissar rätt, den föreställer Jesu dop och är från 1930-talet.
Bilderna från den gamla predikstolen hänger ovanför ingången till bönerummet. De föreställer, från vänster till höger, lovsången, Jesu lidande, nattvarden, Guds ord, lagen, tro hopp och kärlek samt treenigheten.
I bönerummet finns ett fint glasfönster från 1800-talet. Det ofärdiga korset är skapat av en av församlingens präster. Han dog plötsligt i en olycka och lämnade efter sig flera skapelser han inte hann göra färdiga.
Som så mycket annat är predikstolen från renoveringen i slutet av 1930-talet och är tillverkad av Yngve Lundström men här var även arkitekten Knut Nordenskjöld.
Så gott som hela inredningen revs ut, väggmålningar och ornament togs bort, och allt målades vitt. Färgerna rött och guld målades vid renoveringen på 80-talet.
4 kommentarer:
Truly Beautiful. God Bless You from the United States
Tänk vad man lär sig av din blogg, mycket av det hade jag ingen aning om 🤣
Scott Lord
Thank you and God bless you too.
Lena
Roligt att höra :-)
Det ofärdiga korset är nog det mest gripande. Så bra att det får finnas kvar!
Skicka en kommentar