fredag, juli 22, 2022

Sköldinge kyrka

Välkommen till KyrkoBloggen

När jag är ute på vägarna håller jag alltid utkik efter kyrkor att besöka. På vägen mellan Norrköping och Strängnäs såg jag tornet och klockstapeln från Sköldinge kyrka sticka fram. Då vi hade en tydlig resplan var det dock inte läge att bara svänga av och ta en titt. Men. Då vi fick ändra planerna efter besöket i domkyrkan och åkte samma väg hem igen istället för att besöka Gripsholms slott och åka över Södertälje blev en sväng till kyrkan ändå.

Hur vacker och ståtlig?

Tyvärr visade det sig att kyrkan stängt 30 minuter innan vår ankomst så vi fick nöja oss med att ta ett varv runt den på utsidan och det var sannerligen inte så pjåkigt det heller.

Efter att ha läst om kyrkan och tittat på bilder inifrån den har jag bestämt att kyrkan måste besökas igen, när den är öppen.

Strängnäs domkyrka

Välkommen till KyrkoBloggen

Efter Arsenalen körde vi in till Strängnäs där lunch och visning av domkyrkan stod på schemat. Jag har bestämt att jag ska besöka Sveriges samtliga domkyrkor nämligen. Efter lite bök hittade vi en parkering och en väldigt snäll kvinna skaffade en parkeringsskiva åt oss. Jag förstår inte det här med kommuner som förväntar sig att besökare ska använda parkeringsskivor. När är det tänkt att vi ska skaffa dem?

I vilket fall. Efter en ok lunch (har aldrig fått så mycket morotspuré på en portion förut) fick jag följe av Lillhyster till domkyrkan. Päronen hade lite kvar att äta och faderskapet hade det jobbigt i värmen så de stannade på brasseriet.

Vi kom till kyrkan 15 minuter innan visningen började och hann därför gå runt och titta samt fota lite. Det visade sig vara en skänk från ovan för bara en liten stund in på visningen kom ett bröllopsfölje till kyrkan för att öva inför vigseln som skulle vara ca en timme senare. Oj oj oj så många gånger vi fick höra I say i little prayer. Övningen gjorde att guiden kortade ner själva visningen eftersom vi knappt hörde vad hon sa och att vi fick skynda på med att ta bilder.

Därför blev det här den enda bilden jag hann ta på nära håll av altarskåpet i högkoret. På vägen ut började jag prata med en kvinna som bland mycket annat berättade att på påsknattsmässan är det så fint för då är skåpet stänkt och man har tänkt många ljus på och omkring altaret så när skåpet sakta öppnas skimrar det vackert. Hon berättade även att Gustav III ansåg att skåpet var fult och skulle bort från domkyrkan. Tack och lov sade prästerna ifrån med motiveringen att det inte fanns någon landsortskyrka som var stor nog att ställa altarskåpet i så den ställdes ner i källaren och fick komma fram igen senare.

Till vänster i högkoret står Karl IX:s gravmonument.

Där ligger även Johan III och Katarina 
Jagellonicas dotterprinsessan Isabella begravd. Blott två år blev hon, född och död under fångenskap på Gripsholms slott.

På andra sidan i koret står Sten Sture den äldres gravtumba. Sarkofagen betalades av Gustav III så här får vi en hint om vad han gillade.

Först var dock Sten Sture den äldre begravd där  Gustav  Otto Stenbocks gravkor nu står. Jag hade så gärna hört historien om själva monumentet men det här var en av sakerna vi inte fick höra så mycket om på grunda av sjungandet. Nog fångar den mitt intresse alltid. Jag menar, små feta änglar, en get, ett lejon och så en zombie mitt i allt!

Carl Carlsson Gyllenhielm (Hertig Karls utomäktenskapliga son) och hans gravkor hann vi däremot få veta en hel del om. Bland annat att han under sin tolv år i fångenskap i Polen blev allt starkare i sin protestantiska tro trots (eller kanske tack vara) väldiga påtryckningar och undervisning i den katolska läran.

Efter att ha varit fängslad i 6 år försökte Gyllenhielm rymma. Som straff fick han under resterande tid sitta i fotbojor. Vid frigivningen lyckades han köpa med sig bojorna och de hänger i gravkoret.

Det här är en av många anledningar till att jag uppskattar att besöka kyrkor och domkyrkor. Man får friska på sina historiska kunskaper en hel del.

Vad finns det för anledning till att jag tagit den här bilden då? Ja det kan man verkligen fråga sig. Titta riktigt noga, ganska högt upp.

Vid en restaurering har en person ritat en profil av en man med droskmössa. Den skyldige hade en dröm om att bli droskförare och guiden berättade att han sedan blev Strängnäs förste droskförare.

I början av kyrkan finns ett dop- och bönekapell med detta smäckra altarskåp från början av 1500-talet. Den visar berättelsen om jungfru Maria liv och Jesu födelse. Skåpet ser lite skevt ut men det beror på att jag försökte mig på att använda mobilkamerans panoramafunktion.

Hagioskop (se det heliga) i Vårfrukoret. Här i gluggarna ska personer som till följd av sjukdom eller obra beteende inte fick komma in i kyrkan stå och se in under mässan. 

Det är väldigt mycket jungfru Maria, det här Mariaaltaret. Skulpturen ovanför själva altaret är från 1400-talet.

Framför ljusbäraren, eller bakom om man så vill, hänger två dörrar som suttit på ett altarskåp från senmedeltiden. Ovanför dem syns kalkmålningar från 1400-talet.

Den här madonnaskulpturen fångade mig. Tyvärr kan jag inte hitta någon information om den. Här nedanför kommer lite annat jag inte vet något alls om.



Efter rundturen tittade vi på riksregalierna. De som stals vid en ganska märklig kupp, hittades ihopknöglade en soptunna och restaurerades.

Karl IX:s begravningskrona.

Riksäpplet. För mitt riksregalieotränade öga går det inte att se att de varit skadade.

När jag suttit här hemma kom jag på att jag borde ha köpt en bok om Strängnäs domkyrka från deras lilla butik. Och att jag borde köpt en bok även när jag besökte domkyrkorna i Lund och i Uppsala. Tänk så bra att komma på sånt nu.

Planen för onsdagen var att vi skulle Besöka Gripsholms slott när vi var klar i Strängnäs men då var klockan 15 och slottet stänger kl. 16 så vi åkte hem samma väg istället och tur var det, för då kunde vi stanna en stund vid Sköldinge kyrka. Men det blir ett annat inlägg,

onsdag, juli 20, 2022

Besök på Sveriges försvarsfordonsmuseum Arsenalen

Välkommen till MuseieBloggen

Runt jul såg jag nyheten att stridsvagnen kungstigern skulle komma till Arsenalen i Strängnäs och bestämde att den skulle jag minsann se. Sagt och gjort, idag bar det av till en heldag i just Strängnäs och dagen började på Arsenalen dit vi kom strax innan öppning.

Det fanns väldigt mycket intressant att se på museet. Bland annat en M/37 - Leichte Feldhaubitze 18, 

pansarbilen FM/29,

Sveriges första stridsvagn, 

insidan på en rysk stridsvagn och

den här dockan vars makabra skada fick mig att fnissa en del.

Så var det då Kungstigern, som inte var liten direkt.

Tänk att möta den här i en mörk gränd. Eller, du förstår vad jag menar.

Det fanns hur mycket intressant som helst att läsa och titta på och på museet men jag tog inte så många kort (sparade på telefonens batterier till dagens nästa mål) och är för trött för att skriva mer nu. Däremot kan jag verkligen rekommendera ett besök på Arsenalen.

tisdag, juli 19, 2022

Hektiska dagar

Välkommen till BesöksBloggen

I lördags kom päronen och lillhyster på besök och det har varit fullt upp sedan dess. Vi började lugnt i söndags med en sväng till lotten där den ömma modern och jag satte ihop bevattningssystemet  inne i växthuset. Då upptäckte vi att den ena tomatbaljan blivit fullkomligt invaderad av myror. Vi får testa att strö över lite kanel och vitlökspulver. Sedan blev det en sväng till Plantagen och Willy:s. Igår hade Den ömma modern och  jag en dag på tvåna för att uträtta diverse ärenden. Vi rände runt till Ikea, Jysk, Bauhaus, Kappahl, Ica och Clas Ohlson innan vi utmattade kom hem igen.

Idag fick jag lite egentid på förmiddagen då besökarna skulle köpa fotriktiga skors. Därefter bar det av till Söderköping en snabbis för att köpa lite syattiraljer som Den ömma modern behöver för att rädda en klänning jag köpt och som inte passade på något sätt men som jag glömde skicka tillbaka i tid. De slutade med att den Ömma modern även fick med sig lite tyg till en tröja och två kjolar.

Men vet du vad. Strax efter 15 drog vi till lotten för att äta surströmming! Det är ett år sedan jag senast fick äta denna delikatess (du behöver inte kommentera att det är äckligt med rutten fisk) så jag gick ut hårt och rensade fyra fina firrar på en gång. Så oerhört efterlängtat och gott det var.

När jag pratade med grannarna på lotten i söndags och förvarnade om att vi skulle äta surströmming idag visade det sig att två av dem också gillar de fermenterade fiskarna, så vi ska försöka få till en surströmmingsskiva framöver.

Annars då?

På väg till lotten fick vi sällskap av Google map-bilen.

Jag lyckades fota två fjärilar, en påfågelöga och en citronfjäril. Det flög runt en orange fjäril med lite spetsiga vingar men det hade så himla bråttom varje gång att jag inte hann fota. Eventuellt kan det ha varit en vinbärsfuks eller guldvinge.

Vallmon växer ganska roligt men har tagit sig ordentligt senaste veckan. Först lägger de sig ner för att sedan vända uppåt igen och då stå rakt och stadigt.

Även på balkongen mår vallmon bra. Den här har börjat öppna sig och ikväll när jag kikade till den hängde inte knoppen ner längre utan hade rest sig. Kanske slår den ut imorgon?

lördag, juli 16, 2022

Melodikrysset vecka 28 2022

Välkommen till KryssBloggen

God morgon löjlisar och olöjlisar. Hoppas ni haft det bra sedan sista. Det har blivit lördag igen och i detta nu sitter päronen och lillahyster i en bil på väg söderöver för att vara här några dagar och till veckan ska vi mumsa på surströmming!

Vi börjar med Laleh med Bara få va mig själv.

1973 slog dansbandet Schytts igenom med låten Aj, aj, aj (det bultar och det bankar).

Stalker-låten Every breath you take  med Police, där Sting står för sången.

Årets ESC avgjordes i Turin, Italien eftersom Måneskin vann tävlingen med Zitti e buoni ifjol. Årets vinnare var ukrainska Kalush Orchestra med Stefania.

Evert Taube sjöng sin egna Möte i monsunen.

Det är Olof Thunberg (ja, Gretas farfar) som är berättaren i filmerna och serierna om 
Bamse, världens starkaste björn.

Blame it on the Boogie men på tyska då.

Vals om sommaren med Bengt Sändh.

Lite Putin' on the Ritz, som jag mest förknippar med Taco.

Clara Klingenström sjöng Håkan Hellströms Nu kan du få mig så lätt.

Originalet heter Eight days a week så vi skriver in åtta på vågrätt 11.

Nu blir det gymnasienostalgi igen när Mejas All 'bout the money spelas.

Är du vaken Lars med Gullan Bornemark och barnen. Nu blev  jag sugen på att lyssna på Viba fembas något brutala version.

Ja men se där, då var  även detta kryss löst och inklickat. Tack alla som var med idag. Ta hand om er  så sörs vi igen nästa vecka.

snabbgenomgången
V 8 Laleh
L 7 Schytts
V14 Sting
L10 Turin
V12 Taube
V13 Möte
L 4 Thunbeg
L 2 It
V 9 On
V 5 Bengt Sändh
L 3 On
L 1 Hellström
V11 Åtta
V15 Meja
L 6 Gullan

torsdag, juli 14, 2022

Sankt Nicolai kyrka

Välkommen till KyrkoBloggen

När jag är på resande fot älskar jag att besöka gamla kyrkor, så du förstår nog min glädje när vi såg ett ståtligt kyrktorn nära garaget vi parkerade vid. Det var S:t Nicolai kyrka vi snubblat över.

När jag kom hem och läste på lite förstod jag att träkojan framför kyrkan är en del av Open art, en årligt  återkommandekonstutställning. Verket heter Heem och är skapad av den holländska konstnärsduon St. Kleinweh.

Det första jag såg inne i kyrkan var den fantastiska altaruppsatsen. Tyvärr har det varit otroligt svårt att lära sig något om altaruppsatsen. Det jag kunnat ta reda på är att den är från 1661, tillverkad av bildhuggaren Marcus Hebel från Tyskland.

Tavlan består av träfigurer föreställande är apostlarna och evangelisterna. Om jag förstått rätt ser vi evangelisterna Matteus och Markus längst ner. Vid sidan står aposteln Paulus. Längst upp i mitten tror jag det är Matteus som står med ett T-kors. Aposteln Tomas brukar avbildas med en lans men jag kan inte riktigt avgöra om det är en lans figuren längst upp till vänster håller i. Kanske håller den sista figuren i en pilgrimsstav, och då kan det vara Johannes den ska föreställa, men han brukar även ha med en mussla.

Vid sidan om altaret stod det här korset som jag tror är kallas taizé-korset.

Jag tände ett ljus och ställde i ljusbåten av furu som Lars Andersson tillverkat.

Orgelläktaren med rosettfönstret. Jag trodde mönstret i valvbågen men det tillkom på 1960-talet, även om det redan under medeltiden fanns liknande mönster i kyrkan.

Verket Exhaustion av Diane Landry är också en del av Open art. Klicka på länken för där finns en närbild som visar att det inte är kristaller i kronan, utan genomsiktliga bestick och andra föremål av plast!

onsdag, juli 13, 2022

Coutureplagg av papper

Välkommen till CoutureBloggen

Fram till valdagen, 11 september kan man se utställningen 
Haute Papier på Örebro slott. Där kan man se några av modedesignern Bea Szenfelds och illustratören Stina Wirséns alster.

Jag  får erkänna att jag bara hade ögon för Szenfelds papperskreationer. Tänk att kunna skapa sånt här, i papper.

Första gången jag stötte på Bea Szenfeld tävlade hon i  en  dokusåpa på TV3, jag tror att det var ett försök att göra ett svenskt Project Runway. Hur det gick och vem som vann har jag ingen aning om men Szenfeld har klarat sig bra, oavsett hur hon placerade sig i tävlingen.

Hänförande. När ESC avgjordes i Stockholm 2016 var Bea Szenfelds papperskläder med i artisternas catwalk när finalen startade. och vid nobelfesten 2017 bar dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnke en klänning som Bea designat.

tisdag, juli 12, 2022

Örebro slott

Välkommen till SlottsBloggen

För nästan exakt 7 år sedan, 14 juli 2015, besökte Den ömma modern  och jag Örebro slott, vi passade på när vi åkte förbi Örebro på väg från Rättvik till Norrköping. Det var ett år innan min familj fick mig till läkaren men jag var väldigt dålig redan då. Jag kommer mest ihåg att jag somnade efter bara någon minut i bilen (tycker synd om Den ömma modern som inte fick  något vidare sällskap där i bilen) och att precis allt gjorde oerhört ont. Talande för hela det året är att jag bara bloggade om Melodikrysset, Melodifestivalen och ESC. Så det finns inget inlägg från vare sig Dalhalla eller Örebro slott att gå tillbaka till.

Men nu ska inte det här bli ett tycka-synd-om-Vonkis-inlägg. Det ska ju handla om att jag idag har varit i Örebro igen och bland annat besökt slottet! Håll i er för nu blir det många bilder.

Jag slog följe med kollegan Lotta och hennes son Sebastian och slottet var det enda vi bestämt att vi skulle se i förväg, sedan fick vi se hur det blev. 

Undrar var tanken var med den här trappen. Svartån var ju minst sagt skitig när det begav sig så att gå ner för att tvätta kläder var knappast aktuellt, och skithinkar kunde man tömma från kanten.

Vi kom fram strax innan den första guidade turen startade. Efter en liten introduktion gick vi till huvudentrén,

som naturligtvis har kanoner på var sida om valvet.

I brist på ringklocka fanns det en rejäl dörrklapp på porten.

Vi fick besöka tortyrkammaren/fängelsehålan. Bara trappen ner var i sig läskig. Smalt som attan och skyhöga steg.

Nu har jag väl aldrig trott att fängelsehålor varit ett trevligt ställe, men herre min je vilken misär det var. Sitta (om man hade tur) fastkedjad på ett jordgolv som titt som tätt svämmades över av det härliga vattnet från Svartån, ett golv som alla kissade och bajsade på, för man fick inte lämna platsen man kedjades fast vid. Mat fick man var tredje dag och man fick det som ratats av alla andra på slottet, så mögligt bröd med larver. Detta sköljdes ner med vatten från Svartån, det vattendrag alla använde som avlopp, där döda fångar och djur slängdes ner. 

Inte undra på att medellivslängden i hålan var en vecka.

Sedan gick vi över den lilla borggården,

och in i själva slottet igen, genom en av prinsarnas portar, som ledde till samma hall. Men det var viktigt att de fick separata portar.

Vi gjorde ett stopp i vapensalen där golvet är utsmyckat med vapen 
förknippade med personer och släkter som varit ståthållare på slottet.

I Rikssalen hängde kopior av kungliga porträtt, bland annat den kända svampbilden på Gustav Vasa. Tänk så skönhetsidealen har förändrats.

Dörren från Rikssalen in till ett av de små sidorummen är utsmyckad med 
intarsiabilder som föreställer  Gustav Vasa, Karl IX och Gustav II Adolf.

Vilket hantverk. På Wikipedia står det att det är en Manne Johansson som är utföraren.

Efter att ha läst Annis underbara reseskildringar har jag lärt mig att inte glömma bort taket när man besöker olika byggnader.

Vi tittade även på Bea Szenfelds handgjorda coutureplagg av papper som har en egen utställning i en del av slottet men det och besöket på S:t Nicolai kyrka får egna inlägg.