torsdag, juli 13, 2023

Kalmar domkyrka

Välkommen till KyrkoBloggen

På min ensamresa ner till Simrishamn gjorde jag ett planerat stopp i Kalmar för att gå på en guidad visning i domkyrkan. 1915 slogs Kalmar och Växjö stift ihop och Växjö blev stiftsstad där biskopen bor men kyrkan i Kalmar är ändå en domkyrka.

Domkyrkan i Kalmar är ritad av Tessin den äldre. Det är den minsta och mest kompakta domkyrkan av de jag besökt. Därmed inte sagt att den inte är väldigt vacker. Kyrkan invigdes 1682 men stod klar först 1703.

Det finns tre orglar i kyrkan, den största står i vanlig ordning på orgelläktaren i väster.

Jag var helt övertygad om att jag tog fler bilder av själva altaret och altarbordet men uppenbarligen gjorde jag inte det. Jag skyller på tidsbrist eftersom jag behövde åka vidare till Simrishamn direkt när visningen var klar för att hinna till vandrarhemmet i tid. Men, altarmålningen visar när Jesus tas ner från korset och ska påminna om försoningen. Skulpturerna Tron och Nåden står på var sin sida om altaret.

Predikstolen är troligen ett krigsbyte och stod i den kyrka som fanns i Kalmar innan man byggde domkyrkan. Den är, som själva kyrkobyggnaden i barock stil.

Den här talarstolen (som jag lärt mig heter ambon)  i metall består av texten Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig från Psaltaren på sju olika språk.

Framme vid koret står en ny dopfunt gjord av metall och glas. Den blå lackeringen och skärningen ska påminna om livets vatten. Både talarstolen och den här dopfunten införskaffades vid renoveringen 2018-2013. 

Vid den västra ingången står dopfunten från 1963. Den har formen av ett skepp i öländsk grå sandsten och tre segel i mässing. Bakom dopfunten står ett dopträd. När någon döps i kyrkan hänger man upp en dopdroppe i glas och en förbön för den döpte i trädet. En väldigt fin tradition om jag får säga det.

Biskop Martin Lönnebos frälsarkrans finns utställd iform av stora glaskulor utmed kyrkans sidor. Varje pärla har en text av Martin Lönnebo. Det här är jagpärlan.

Mina huvudsakliga källor till det här inlägget är det jag kom ihåg av guidningen, Guide i domkyrkan samt boken Vart har jag nu kommit? En liten skrift om Kalmar Domkyrka och vad som bor där.

lördag, juli 08, 2023

Melodikrysset vecka 27 2023

Välkommen till KryssBloggen

God morgon löjlisar och olöjlisar. Äntligen lördag och Melodikrysset. Om det inte vore för Melodikrysset hade jag varit helt dagvill. Nu är jag bara väldigt dagvill. Nåja, det har varit molnigt och sporadiskt regn här de senaste dagarna men idag säger prognosen sol mellan skurarna. Det låter helt ok för min del.

Gustav Fröding skrev dikten Det var dans bort i vägen, sångaren i Sven-Ingvars hette Sven-Erik Magnusson.

Musik av Francis Lai, (Where do I begin?) Love story från filmen Love story, med bland andra Ali MacGraw, som jag mest förknippar med Krigets vindar. Till Krig och hågkomst var hon utbytt mot Jane Seymour.

Hot Stuff med Donna Summer, den var ju med i filmen Allt eller inget (The Full Monty) som blivit tv-serie. Någon som sett den och kan säga om den är något att ha? Jag älskade filmen men har inte vågat titta på serien än.

Först var det bara gräv, gräv gräv, sedan blev det hej hå, hej hå, med de sju dvärgarna.

Det är något magiskt med Tatoo, det är det. Jag ryser fortfarande när jag hör Loreen sjunga den. Det är sex människor som varit med och skrivit årets eurovisionsvinnare, två av dem är Loreen och Thomas G:son.

Regnet det bara öser ner
Och jag är så blöt om både skor och strumpor
Du kanske inte trodde
Att det var allvar när jag sa att jag kommer

Men var är du och var har du våran sol
Som jämt skulle lysa på den väg vi vandrar?
Du ha nån bra förklaring
När nästa gång vi ses och du säger: "Raring"    

Vi skriver alltså in regna på vågrätt sju.

Mm, Simple Minds med Don't you (forget about me). Jag hamnar i vår gamla bil och något blandband med låtar jag spelat in från Tracks eller Sommartoppen. Troligtvis har vi varit på en kort semester över helgen i Lycksele med bad i Ansia och besök på djur- och lekparken, där det gick att köra sådan där runda gummibåtar som Skumberg hade i Solstollarna nr han smugglade wienerbröd med chokolääööde från Danmark.

Kapellmästare Egon Kjerrman sjön Kom ner från taket.

Nej men, musik från En värsting till syster, filmmusikalen med Whoopie Goldberg som gömmer sig i ett nunnekloster i USA och lyckas få nunnorna att sjunga moderna(re) låtar i stämmor. Älskar den och älskar uppföljaren.

Det här var ju en rätt skön version av Freda's I en annan del av världen. Tack David Silva.

Slå dig fri (Let it go), från Frost, mitt i sommaren! Skandal, elle rinte.

Här trodde vi att det skulle vara GES på lodrätt ett, och så blev det istället Yes sir, I can boogie. På tyska! Med Die Fabulösen Thekenschlampen. Jag älskar Melodikrysset.

Ja se där, då var krysset löst och inklickat. Nu blir det till att trycka i sig en banan, smörja in sig med spf 50 och åka till lotten för lite grävjobb. Tack alla som var med oss idag. Ta hand om er så sörs vi igen om en vecka.

Snabbgenomgången
V15 Magnusson
L 3 Fröding
V 4 Love story
L 5 Summer
V 6 Sju
L 4 Loreen
L14 G-son
V 7 Regna
V 8 Minds
V10 Egon
V11 Nunnor
L12 USA
L 9 Annan
L 2 It
V13 Go
L 1 Yes

fredag, juli 07, 2023

Resan hem

Välkommen till ReseBloggen

Det har inte blivit någon uppdatering om skåneresan sedan jag kom hem. Jag har helt enkelt varit för trött och sedan isoleringen under pandemin mår jag inget vidare av att vara hemma utan att ha några tydliga aktiviteter att ta mig för. Men men. Bättre sent än ännu senare. 

Den här härliga bonaden har hängt på väggen i den lilla hallen till mitt rum och jag upptäckte den först sista dagen. En del saker är väl för nära ögat för att man ska se.

Håll i er, här kommer en tallrik med mat, med mat på! Hemma äter jag väldigt sällan någon ordentlig frukost. En bra frukostdag blir det havregrynsgröt. Det är verkligen något annat när allt finns färdigt att bara plocka åt sig. På bilden saknas mina två brödskivor som låg på rostning.

Vid ingången stod en fantastisk bukett med rosor från trädgården. Jag luktade på dem ordentlig innan jag åkte. Tänk att ha en sådan rosenträdgård. Över huvud taget är jag väldigt nöjde med boendet på Hotell Turistgården och om Den ömma modern och jag kommer iväg till Skåne nästa sommar kommer vi absolut att bo här.

Sedan bar det av norröver. Det blev ett första stopp i Hässleholm där familjen J bor. Vi har inte träffats sedan vi pluggade och var med i Kefas så det var väldigt roligt att träffas igen. Av någon anledning tog jag dock inte en enda bild under besöket, inte ens på den goda morotskakerulltårtan jag fick.

Efter Hässleholm var siktet inställt på Växjö där det var en visning av domkyrkan och vilken visning det var. Mer om det ett eget inlägg (så klart) men paret som höll i visningen var helt fantastiska.

Det gick inte att få med alla stopp på samma karta men det blev en ordentlig liten rundtur. Något som blivit väldigt tydligt efter alla kilometrar efter vägarna är att män bakom ratten i bilar i allmänhet och män bakom ratten till bilar som drar husvagnar i synnerhet inte är riktigt kloka. Trots det har den här resan gett mig blodad tand. Nästa gång vågar jag mig kanske ut i Europa på egen hand?

Fem en fredag 7 juli 2023

Välkommen till FredagsBloggen

Tillbaka i Norrköping och här har vädret mest varit mulet och regnigt, men det matchar mig rätt bra just nu. Det här med lov och fast i lägenheten är inte min favoritsysselsättning sedan pandemin och isoleringen hemma. Men idag ska jag hämta hyrbilen jag ska ha några dagar så jag kan åka till lotten och annat som inte är hemma. Men först ska jag svara på Elisa Matildas Fem en fredag, dagens tema är Sommarfrågor II.

Vad är det längsta du reser i sommar?
Resan jag gjorde förra veckan, Norrköping - Simrishamn fram och tillbaka, med avstickare till bland annat Kalmar, Ystad, Hässleholm och Växjö.

Hur spenderar du en regnig sommardag?
Om det är regn med åska står jag på balkongen och försöker fånga blixten på bild. Om det är ett regn utan åska går jag omkring i lägenheten och försöker komma på något att göra kanske se en film.

Blir det någon spontan utflykt i sommar?
Förhoppningsvis kan det bli något spontant de här dagarna när jag har bil.

Hur svalkar du dig på bästa sätt?
Med min underbara bordsfläkt eller så dricker jag svartvinbärssaft med Spendrups grape tonic. 

Har du något smultronställe där du är nu?
Lotten får nog räknas som mitt smultronställe.

söndag, juli 02, 2023

Dag tre, ångtåg och misslyckad kyrkotur

Välkommen till SkåneBloggen

Planen för den här dagen var att först åka ångtåg Brösarp - S:t Olof tur och retur, och sedan åka på en tur till kyrkor i Simrishamns församling. Hur vi tänkte när vi bokade in en tur med Skånska järnvägars ångtåg på Österlen klockan 10, dagen efter Casanova, som slutade klockan 22 i Ystad, det vet jag faktiskt inte.

Tack och lov hann jag till Brösarps station med sju minuter till godo. Ibland ska man ha lite tur. Det visade sig att det var barnens tågdag just idag. Det innebar att alla barn upp till 11 år åkte gratis. Det var många barn på tåget. Många barn.

Två fina biljetter fick jag och efter en stund kom konduktören och klippte den ena.

Äntligen kunde jag ta hyfsat rättvisande bilder på landskapet!

Vi åkte förbi Vitaby kyrka. Den stod inte med på den kyrkotur jag planerat efter tågresan. Det får bli nästa gång.

Som av en händelse visade det sig att S:t Olof romska minnesplats låg precis vid stationen i S:t Olof, där det var paus när tåget vände. 

Loket har åkt runt och satts ihop på tågets andra sida och strax kan vi åka tillbaka till Brösarp. Det var en ganska rogivande resa även om visslan från ångloket gav lite jobbiga associationer. På återresan satt jag nästan längst bak i tåget och då hörde jag inte visslan lika mycket.

Tillbaka i Brösarp passade jag på att köpa en fika i Kafé ångloket och det var tur det.

Från Brösarp bar det av till Kiviksgraven (eller kungagraven i Kivik). Det är ett gravröse från bronsålder. Eller, det är en sanning med modifikation. Graven har plundrats och förstörts. Den har sedan restaurerats till ett icke ursprungligt skick. Det var inte värt att betala 45 kronor för att se det här.

Så var jag tillbaka i S:t Olof! Kyrkan ska i vanlig ordning få ett eget inlägg. Så här ser kyrkan ut när man går tillbaka från S:t Olofs källa.

Både kyrkan och S:t Olofs källa ingår (säger man så) i pilgrimsleden Sankt Olofsleden.

En annan kyrka på Sankt Olofsleden är Gladsax kyrka (heter även S:t Jacobs kyrka). Tyvärr var den stängd, hur mycket jag än kände på dörren. Jag som så väldigt gärna ville se takmålningarna.

Men jag fick se ruinerna efter Gladsaxehus...

Järrestads kyrka var stängd.

Långt där borta tornar Östra Nöbbelövs kyrka upp. Bollarna som står på rad mitt i fältet är inte bollar. Det är inte buskar heller. Det är träd men stammarna syns inte för åter igen sitter jag i bilen (som står still) när jag fotar.

Tyvärr var Östra Nöbbelövs kyrka stängd.

Precis som Simris kyrka. 

Nåja. Restiden mellan de fyra sista kyrkorna var bara 14 minuter (utan stopp). Tillbaka på vandrarhemmet har jag bara tagit det lugnt och planerat morgondagens hemresa. 

Dag två, Ystad

Välkommen till SkåneBloggen

Lördag, dag två på plats i Skåne. Efter Melodikrysset blev det Ystad för hela slanten. När jag körde saknade jag Den ömma moderns sällskap extra mycket. Landskapet är helt fantastiskt med böljande fält så långt ögat når, men så dyker det upp några vackra träd eller varför inte en gård. Jag vågade bara stanna bilen för att försöka fånga det vackra på bild en gång och som ni ser gick det inget vidare. Min ursäkt är att jag inte kunde gå ur bilen.

Fram kom jag, tankade bilen och hittade en parkering nära teatern. Allt är väldigt smått och gulligt i Ystad.

Mitt första mål var att gå till keramikern Maria Liliegrens butik för att köpa en temugg. När det var gjort gick jag till en annan butik i Per Helsas gård. Och det ångrade jag verkligen inte, för ägaren hade sällskap av de här hundarna! Sötast av allt och alla.

Efter shopping och gos med söta hundar gick jag till Klostret i Ystad, stans stadshistoriska museum. Klostret grundades 1267 ochdå byggdes den första delen av kyrkan. Övriga delar byggdes till under de kommande århundradena och i början av 1500-talet stod det klart. Men så kom reformationen till Danmark och Ystad 1532. Gråbröderna fördrevs, delar av klostret revs. Det fick sedan tjäna som hospital, kronobränneri och magasin för spannmål. Under den här perioden förstördes nästan hela klostret.

Tack och lov räddades det som var kvar av det en gång stora klostret och 1909 påbörjades restaureringar av klosterlängorna. Det här är korsgången i den östra flygel och den stod färdig 1912. Samma år invigdes muséet.

Som jag förstod det har klosterkyrkan stått kvar hela tiden. Här står jag i den äldsta delen och fotar den nyare delen av kyrkan. Den byggdes runt 60 år efter grundandet och är alltså närmare 700 år gammal.

Naturligtvis finns det flera trädgårdar som hör till klostret. Det här är från pionträdgården, glädjande nog hittade jag några blommor som inte helt blommat ut.

Klostret sedd från klosterdammen, pionträdgården ligger bakom mig.

Pionträdgården låg en liten bit ifrån själva byggnaden, de andra trädgårdarna låg precis vid klostret. Det här är roseriet men det finns även en apelgård, en kålgård och en örtagård.

Sedan var mitt besök på klostret färdigt och jag drog mig närmare centrum Jag vet inte med mig att jag sett en kopparlönn förut. Snyggare stam går man leta efter. Trädet stod vid St Maria kyrka, ni kan aldrig gissa vad jag gjorde sedan.

Jo. Det blev en kyrka till idag. Jag klev in genom porten och möttes av detta, så kyrkan ska få ett eget inlägg längre fram. Eftersom det det var tre timmar kvar till Casanova skulle börja satte jag mig i en av bänkarna och bara tog det lugnt. Det var verkligen inget problem, speciellt som det spelades musik på flygeln.

Jag satt i kyrkan i två härliga timmar. När jag gick ut vräkte regnet ner, tur att jag hade med mitt paraply. Efter lite pizza på Bröderna M (tack för tipset) var det så äntligen dags för det som gjorde att vi alls bokade den här resan. Operan Casanova på Ystads teater.

Föreställningen är över och jag är helt slut. På ett positivt sätt.

lördag, juli 01, 2023

Melodikrysset vecka 26 2023

Välkommen till KryssBloggen

God morgon löjlisar och olöjlisar. Det ska regna i både Simrishamn och Ystad idag så vi får se vilka regnvänliga aktiviteter jag kan hitta på i Ystad. Shopping är inte min grej. Men men, först ska vi ju lösa Melodikrysset i grupp.

För att du finns från Melodifestivalen 2007, året Sonja Aldén slog igenom som balladdrottning.

Nu bli alla gamlingar glada när Bad moon rising med Creedence Clearwater Revival strömmar ur högtalarna.

Jag vill tacka livet är fantastiskt vacker på alla språk, och då har jag hört den på finska.

Och där fick Abba vara med, med Arrival från Arrival

Martin Stenmarck sjöng Maria från musikalen West Side Story.

Klassisk filmmusik från E.T.

Nu blir det så där nostalgiskt igen av No Doubts Don't speak.

Det blev inte musik med Trance Dance men jag klagar verkligen inte över att slängas tillbaka till Trackslistan med Kaj Kindvall.

Ja, Ebbe Jularbo var allt en riktig speleman han.

Vinnaren av Eurovision song contest 1982, Ein bißchen frieden med Nicole från Västtyskland.

Där kom han, Dean Martin, en entertainer av rang. Låten heter I don't care if the sun don't shine.

Hade det varit idag hade ANC, likt PKK och YPG säkerligen klassats som terrororganisation. Berg är till för att flyttas med Svensk rock mot apartheid, och visst hörde ni Py Bäckman!

Var det musik från Lars-Erik Larssons Pastoralsviten som spelades?.
--Fick veta att musiken kom från Förklädd Gud.--

Ja men se där, det första krysset för andra halvan av 2023 är löst och inklickat. Tack för idag alla som var med denna lördag. Ta hand om er så sörs vi igen om en vecka. Jag önskar er en riktigt fin vecka. Nu tar jag sikte på Ystad.

snabbgenomgången
L 2 Aldén
L 1 Creedence 
V 1 Clearwater 
L 4 Revival
V12 Tacka
L 3 Abba
V 8 Arrival
L11 Story
V 5 ET
V16 No
V 6 Doubt
L 7 Tracks
V15 Ebbe
V13 Nicole
V 9 Dean
L10 ANC

Dag ett, Ale stenar och så några kyrkor

Välkommen till SkåneBloggen

Efter besöket på Glimmingehus tog jag sikte på Ales stenar men det blev ett spontanstopp på Östra Hoby kyrka efter vägen.

Tyvärr var det inte öppet in till kyrkan så det blev bara en snabb runda utanför.

Är det inte typiskt att den första hyfsat branta backen jag sett här i Skåne är på vägen från parkeringen till stensättningen. Dessutom åt jag på en dyr toast jag precis köpt. Äta och gå i en brant backe är inte någon smart kombination.

Promenaden från parkeringen till Ales stenar var drygt en kilometer, förutom backen en rätt skön sträcka. 

Det var en mäktig upplevelse att stå vid Ales stenar på udden och se havet bakom. Jag tog många bilder men av någon anledning var det andra människor med på dem. Trodde jag skulle vara den enda på plats.

Jag förundras en del över vilka hastigheter man får köra på på de skånska vägarna. På den här smala vägen får man köra 70 km/h! Då var det här en av väldigt få raksträckor, annars var det snäva kurvor och växtlighet eller hus precis vid vägkanten.

Den smala och slingrande vägen tog mig till Valleberga kyrka. Den här kyrkan hade jag spanat in i kyrkoguiden.

Ingången till kyrkan, som faktiskt var öppen.

Det fanns mycket intressant att se på i kyrkan. Till exempel en altartavla som sitter på ena väggen.

Nuvarande altartavla. Jag har inte kunnat hitta någon information varför man bytt altartavla men har båda kvar i kyrkan.

Predikstolen tillverkades 1619.

Det speciella med Valleberga kyrka är att den är Skånes enda kvarvarande rundkyrka. Man har satt upp en glasvägg bakom altaret och där bakom finns rundkyrkan.

På väggar och tak finns det vackra kalkmålningar. Den enda information jag kunnat hitta om målningarna är att de är från 1400-talet. Det här är ganska typiskt. Här har vi en rundkyrka från medeltiden men informationen om den är väldigt skral.

Rundkyrkan utifrån.

Sedan bar det tillbaka till Simrishamn där det blev middag på en thairestaurang och sedan tog jag det lugnt på rummet.