Gästinlägg Internationella kvinnodagen inget att fira

Välkommen till AntifirarBloggen

Dagens andra gästinlägg är skrivet av min vän Andreas

Idag är det internationella kvinnodagen och som vanligt kommer en massa människor att lite skämtsamt säga grattis till varandra eller kanske skåla lite för sin partner eller så. Jag är övertygad om att det stora flertalet, både män och kvinnor, förstår att den internationella kvinnodagen ej är att likställa med varken fars eller mors dag. Ej heller födelse - eller namnsdag.

Så nu funderar jag på hur man skulle kunna uppmärksamma den på ett något vettigare sätt.

Det jag framför allt kommer att göra är att vaket notera hur många män som deltar i melodifestivalen som sångare eller upphovsman (om jag nu tittar), bläddra bland de böcker jag har läst och fundera över hur många av författarna som är män. Jag tänkte göra samma sak med kurslitteraturen jag har i hyllan. För att ta ett större grepp om min kulturkonsumtion så ska jag titta på vilka skribenter jag väljer att läsa. Jag ska också, eftersom jag har lite tid över, titta i de senaste musikmagasinen och se hur det ligger där.

När det är klart så ska jag fundera på om det spelar någon roll om det är en kille eller en tjej som skrivit musiken, boken, texten eller vad det nu må vara. På ett sätt inte, då jag menar att kultur handlar om en slags relation mellan skapare och mottagare. Å andra sidan har kultur en i allra högsta grad en normbärande och normförändrande funktion, vilket innebär att (jag har inte kollat det än men jag tror att jag redan vet) jag hela tiden matas av samtidsbetraktelser skrivna av män, samhällskritik skriven av män, etc.

När jag är klar med detta så ska jag försöka bli konkret. Jag ska leta efter områden (jag tror jag ska kalla dem avgränsningar eftersom det handlar om annat än bara geografi) där kvinnor är särskilt utsatta.

*Vissa av dessa är lätta att förstå och acceptera: benskörhet typ.
*Andra är lite svårare att förstå och acceptera: uppdelningar i idrottslag vid tidig ålder typ
*Sen kommer listan på saker som är omöjliga att förstå sig på och omöjliga att acceptera: våldtäkter inom och utom relation, våld inom och utom relation, lägre lön, mer vab, lååångt fler uttagna föräldradagar, mer städning, mer hämtning, mer sjukskrivning, lägre pension, livsfarliga skönhetsideal, objektifiering, sexuella trakasserier på jobbet, "lillagummanfnysningar", härskartekniker, hederskultur, fattigdom, ensam kvar med barnen när maken har dött i krig, ansvar att skaffa mat och rent vatten i katastrofområden...

Listan kan bli längre.

Sen tänker jag välja ett område som jag tänker uppmärksamma lite extra. Genom ekonomiskt stöd. Det här året blir det Kvinnojourer!

Någon som hakar på?

SKR - Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund
ROKS - Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Alla kvinnors hus
Föreningen storasyster

Modo vårt Hjärtelag
Sverigedemokraterna ur Riksdagen - Ja tack
Free Dawit Isaak #Blogg100