Välkommen till funderarbloggen
Så har de åkt då, fast det var ju ett tag sedan. De är säkert hemma nu, för den här gången var det inget stopp i Hufvudstaden.
Tänk att det kan bli så tomt, samtidigt som det i ärlighetens namn är jobbigt att vara fyra när jag är van att vara en. Missförstå mig inte. Jag älskar att få besök men det är väldigt ovant att behöva vänta på att gå på toa och att trängas i soffan. Så åker de och jag tittar igenom lägenheten och undrar om det verkligen var här det nyss var en massa folk. Det känns både vemodigt och skönt, på samma gång.
Skönt är det i alla fall att jag snart åke rupp för att fira jul.
Jul ja, har ju ingen aning om hur firande kommer att bli i år.
Kommer vi att fira med mormor (älsakde mormor)
Kommer vi kanske att fira med mormor och morbror med familj.
Kommer storhyster med familj att vara med oss i år eller firar de på annat håll och kommer jag i så fall att hinna träffa dem medans jag är hemma?
Kommer vi att fira själv hemma?
Frågorna är många, svaren färre.
5 kommentarer:
Oj jul har jag förträngt.
Vad är det som gör att det är så osäkert?
Marianne
Menar du med julen? Vi är ju en del som är innblandade men inte bara jag som bestämmer hur vi ska göra. De andra har ju också en massa alternativ att ta ställning till.
Morgondimma
Jul gjorde sig väldigt mycket påmint (kan man säga så?) när vi var på IKEA...
När man är ensam vill man ha besök och när man har det vill man vara själv...Lite sprittrat det där...
Julen *suckar* detta eviga problem om vem som ska vara var...Nu går det fort!
Skicka en kommentar