torsdag, juli 11, 2019

Uppsala domkyrka

Välkommen till KyrkoBloggen

Från Rättvik och Falun åkte Den ömma modern och jag vidare till Uppsala. S's mamma K var så snäll och lät oss bo hos henne. Det var både uppskattat och trevligt.

Klicka på bilderna så blir de större.


Den ömma modern och jag är inte så mycket för att planera vad vi ska göra på våra resor. Vi brukar kolla upp vad man kan göra dit vi åker så klart men sedan tar vi det lite som det kommer.

En sak vi dock sagt att vi ville göra i Uppsala var att besöka domkyrkan. Det blev faktiskt två besök. På måndagen gick vi runt i domkyrkan på egen hand och på tisdagen var vi med på den guidade visningen.


Vid ingången till själva kyrkorummet finns två ljusbärare. Det ena (inte det på bilden) var den första ljusbäraren i Sverige. Det heter Folkförsoningens träd och skapades 1968 till minne av Martin Luther King som skulle ha talat vid Kyrkornas världsråds generalförsamling men han blev mördad tre månader innan.

Hedvig Eleonoras predikstol är Sveriges största predikstol och är från 1700-talet.

När Sverige var katolskt fanns det små sidokapell tillägnade olika helgon utefter långhuset. Vid reformationen blev de istället gravrum. Det här är ett belgiskt altarskåp från 1500-talet och det står i Sturekoret. I skåpet illustreras berättelsen om den obefläckade avlelsen (från det apokryfiska Jakobs protevangelium), då Jesus morföräldrar Anna och Joakim genom en puss äntligen blev gravida (med Maria).

I Finstakoret finns det förgyllda skrinet med Erik den heliges (Sveriges nationalhelgon) reliker. Där finns även en relik från Heliga Birgitta. I skrinet ligger en flisa av hennes hennes höftben. Så nu har jag sett två reliker av Heliga Birgitta, en flisa från höftbenet och en flisa från bäckenbenet.

Över altaret hänger ett kors i silver och kristall. Bakom korset syns det blå taket i det som tidigare var Marias kor, Vårfrukoret. Det heter numera Vasakoret och i det finns ett gravmonument över Gustav Vasa och hans tre drottningar Katarina av Sachsen-Lauenburg, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) och Katarina Stenbock.

2005 kom Maria tillbaka i form av skulpturen ”Maria (återkomsten)”. Hon står utanför Vasakoret och tittar in.

Det är olika gudstjänster i kyrkan varje dag och när jag satt i en av kyrkbänkarna och väntade på att guidningen skulle börja började det plötsligt låta i högtalaren strax framför mig. Det var dags för en liten bönestund. Jag tycker att det var en skön och fin stund.


Modo vårt Hjärtelag
Sverigedemokraterna ur Riksdagen - Ja tack
Free Dawit Isaak

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det var faktiskt en fördel att vi missade guidningen första dagen. Tycker det gav mer, eftersom vi hunnit runt och tittat själva. Men det är mycket att ta in, så har inget emot fler besök.
// Den ömma modern.

Vonkis sa...

Den ömma modern
Uppsala ligger ju så att säga på vägen ner för din del, så vi kan ju alltid sammanstråla där någon gång :-)

Anni sa...

Jisses, så många inlägg du fått ihop här! I domkyrkan har jag varit på prästvigning, när en vän blev präst. Sedan gick jag ur svenska kyrkan.

Vonkis sa...

Anni
Vi har ju gjort så mycket, Den ömma modern och jag så det blev för långt med bara ett inlägg :-)

Ha ha, var med på prästvigning och sedan lämna :-)