Dag tvåhundrafem i isolering. Insåg idag att jag aldrig satte upp några gardiner i vardagsrumsfönstret första gången jag behövde sanera för trips. Det var i början av juli. Tre månader har jag varit utan gardiner i vardagsrummet. Känns lite typiskt mig om jag ska vara ärlig och det har jag hört att man ska vara.
tisdag, oktober 13, 2020
måndag, oktober 12, 2020
Den tvåhundrafjärde dagen: Sopor och ingefära
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag tvåhundrafyra i isolering. Uppenbarligen är det en för svår uppgift att slänga sopor där det ska vara, det är så mycket enklare att bara ställa av sig det man vill bli av med där man står och så får någon annan ta hand om skiten istället.
Annars då? Har testat att göra en vegetarisk gryta med bland annat kikärtor, kokosmjölk, ingefära och grön curry i. Det blev väl ok. På tal om ingefära, den är god att ha i maten men är så trådig att äta. Finns det något sätt att komma ifrån att det blir trådigt?
söndag, oktober 11, 2020
Den tvåhundratredje dagen: Oladdad
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag tvåhundratre i isolering. Det har varit alldeles för lite bilder på höstsnygga träd så idag gav jag mig ut på en promenad för att fota lite. Synd bara att jag inte hade kollat batteriet innan men en bild hann jag ta i alla fall.
lördag, oktober 10, 2020
Den tvåhundraandra dagen: Grey's och hyckleri
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag tvåhundratvå i isolering. En dag fullspäckad med Grey's anatomy. Yang har dragit och Derek har dött. Slut på meddelande.
Här även funderat på den här utvecklingen:
När regeringen bygger sin metod mot smittspridning på att alla beter sig som om de vore födda och uppvuxna i Sverige – homogent auktoritetstroende och socialt distanserade sen födseln – riskerar man att kasta en stor del av befolkningen under bussen.
9/10 202 Fler coronafall i Stockholms innerstad.
Men nu är det tyst om hårdare regler, kultur och språkliga brister hos de som blir sjuka som gör att de struntar i riktlinjerna. Kanske att de där 30- och 40-årsfesterna spelar in men hyckleri är det oavsett.
Melodikrysset vecka 41 2020
Välkommen till KryssBloggen
God morgon löjlisar och olöjlisar. Äntligen är det lördag igen. En går och regnig lördag men lördag. Förhoppningsvis en lördag då jag kan tvätta de sista fönstren och dammtorka klart i vardagsrummet. Och kanske baka några scones till kvällsfikat.
Hm, där fick vi något att bita i. Kul! En sorts instrument, då tänkte jag sträng eller bläckblås eller något sådan. I The Music Man finns en låt som heter Seventy-six trombones, så trombon skriver vi in på lodrätt tre.
Sedan blev det lite Ebbot Lundberg med På turné.
Nat King Coles underbara stämma är svår att ta miste på, han sjöng Let's face the music and dance.
The Elephant song med Ingemar Nordströms ger oss elefanter på vågrätt tio. Det är väl bara någon vecka Eldemannen spelade Baby Elephant Walk i krysset?
Åh nej. Inte julmusik redan. Och framför allt inte Do they know it's christmas med Band Aid. Snacka om förmäten låt.
For you var Mariettes bidrag i Melodifestivalen 2018.
Jag hör bara För vi har tagit studenten...
------
Tydligen var det Taubes Vals på Mysingen som spelades.
Tack för hjälpen Anna och Christer.
------
Det är fjärde gången i år Roxette är med i någon form i Melodikrysset, andra gången med Joyride som illustration. Nog för att Roxette är bra, men vad sägs om lite Py också mellan varven?
Soloinstrumentet är en saxofon.
I Trollmors vaggsång hanteras elva små trollbarn.
Gitarrballad och en av dagens stora artister, det betyder Ed Sheeran, med Thinking out loud den här gången.
Musik från någon av Sagan om ringen-filmerna. Men vilken? Inte för att det avgör något för svaret i krysset men det vore kul att veta.
Där var vi i mål med dagens kryss. Tack alla som var med och löste idag. Ta hand om er i regnet så sörs vi igen nästa lördag.
snabbgenomgången
L 3 Trombon
V 9 Ebbot
V 8 Nat
V14 King
V 7 Cole
V10 Elefanter
L 5 Band
L11 Aid
V 1 Mariette
L 1 Mysingen
L 2 Roxette
V 6 Saxofon
L 4 Elva
V13 Ed
L12 Ring
fredag, oktober 09, 2020
Den tvåhundraförsta dagen: Sent firande
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag tvåhundraett i isolering. Det gick ju lite sisådär med tvåhundrajubiléet igår men det har jag tagit igen idag. Suzan kom förbi med magvänlig mat och de här kakorna låg också i påsen. De är gjorda på sötpotatis och asgoda! Jag har redan klämt i mig tre och det får vara nog för idag.
Tack och lov fick jag även en ny burk med mina gamla kalktabletter så nu slipper jag de äckliga tuggtabletterna. Gud ske pris.
Den tvåhundrade dagen. Jippi
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag tvåhundra i isolering. Vad passar väl bättre än att tillbringa denna högtidsdag med lite härlig huvudvärk. Passande på någe vis.
onsdag, oktober 07, 2020
Den hundranittionionde dagen: Radiostjärna?
Välkommen till IsoleringsBloggen
Den försenade affischen har både kommit och blivit inramad, nu ska jag bara hitta en bra plats att hänga den på.
Dag etthundranittionio i isolering. Idag var det dags för en ny bokleverans från stadsbiblioteket men idag hade de inte bara med sig böcker till mig. P4 Östergötland gjorde en snabb intervju om att jag använder Boken kommer nu under pandemin, i ett inslag nära dig till helgen.
tisdag, oktober 06, 2020
Den hundranittioåttonde dagen: PM-grubblerier
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag etthundranittioåtta i isolering. I den ena kursen ska vi skriva ett pm på 10-12 sidor och jag har grubblat och grubblat på vad jag ska skriva om men nu har jag nog kommit på det. Jag ska göra en undersökning om hur undervisningen om romer ser ut på min skola. Nu ska jag bara komma på bra enkätfrågor som kan ge användbara svar. Det är inte bara att ställa frågor hur som helst, det fick vi lära oss under lärarutbildningen. Tror jag fick lyssna på föreläsningen Som man frågar får man svar tre gånger minst. Sedan ska svaren kopplas till kurslitteraturen. Jag har skrivit det förut men det är så roligt att läsa kurser och de här kurserna är riktigt intressanta, men nog märks det att det var ett tag sedan man läste en akademisk kurs. Det hade inte varit helt fel att ha en liten studiegrupp att kunna träffa och diskutera lite med. Men det går det här med.
måndag, oktober 05, 2020
Den hundra nittiosjunde dagen: Dagen efter
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag etthundranittiosju i isolering. Det blev ju rätt sent igår eftersom jag satt med inlämningen in i det sista och sedan var jag så uppe i varv att det var svårt att somna. Sånt går inte för sig när man varit tant ett tag.
Efter jobbet skulle jag bara vila en liten stund. Vaknade fyra timmar senare av att telefonen ringde. Det är ålderdomen det.
Den hundranittiosjätte dagen: Läsmiss
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag etthundranittiosex i isolering. Jag är så klantig att det nästan är straffbart.
Här har jag gått och trott att jag har haft koll på läget med inlämningsuppgifterna. Ettan skulle in i torsdags, tvåan skulle in ikväll. Men nej. Både ettan och tvåan skulle in i torsdags. Det som skulle vara inne senast ikväll var kommentarerna på minst två andras inlämningar.
Så dumt!
När jag dessutom tycker mig ha läst så noga för att inte göra sådana här misstag.
Mesta av allt skäms jag. Faktiskt har jag skämts så till den milda grad hela dagen att jag först inte kunde skriva något alls. Visst är det en bra reaktion. Först på eftermiddagen tog jag mig samman så jag fick i alla fall ihop något att skicka in. Om det var bra eller inte vet jag inte men grundkänslan just nu är att jag är rätt skeptisk till min prestation.
Det är så skämmigt det här. Det finns ingen ursäkt. Att kunna läsa en instruktion är ju det minsta man kan begära men det var tydligen för svårt för mig. På sätt och vis är det skönt att inte behöva träffa läraren, jag hade haft svårt att se honom i ögonen.
lördag, oktober 03, 2020
Den hundranittiofemte dagen: Tablettbyte och jobb
Välkommen till IsoleringsBloggen
Idag har jag dessutom njutit av en cola som Suzan köpte åt mig. Har varit sugen på en i flera dagar. Har njutit hela dagen men nu är den slut.
Dag etthundranittiofem i isolering. Den kalktablett jag ätit tog slut hos tillverkaren så jag har fått en ny. Jag avskyr när tabletter byts ut eller när doser ändras. Hatar det. Jag kan rutinen, en kalktablett som sväljs hel, tas på kvällen. Har koll på hur den fungerar med de andra medicinerna. Nu ska jag plötsligt tugga eller suga på en ny sorts tablett, två gånger om dagen. Och självklart har jag lusläst bipacksedeln så första tabletten kommer jag inte ta förrän tidigast imorgon bitti. Hur fasen ska jag märka om tungan eller halsen sväller när jag sover?
Fy och blä. Vill bara ha tillbaka dem förra tabletten.
Men men, jag har inte bara haft ångest över att behöva äta en ny tablett idag. Jag har varit en sväng på jobbet och bråkat med skrivaren. Vad är väl en dag på jobbet utan skrivarbråk? Passade på att röja lite på mitt skrivbord när jag ändå var där. Slängde några prov från förra året och tog hem några böcker.
Melodikrysset vecka 40 2020
Välkommen till KryssBloggen
God morgon löjlisar och olöjlisar. Ännu en vecka har gått och här hemma är det som vanligt. Efter krysset ska jag till jobbet och fixa lite saker, annars är planen att tvätta fönstret i kontoret/gästrummet. Det borde gå bra för även om det ska vara mulet hela dagen lovar prognosen att det ska vara regnfritt.
Men vilken drömstart på krysset när man får njuta av Dinah Washington som sjunger Mad about the boy.
Kungssången, ur svenska hjärtans djup och så vidare. Och kungen brukar sitta på en tron, i alla fall i sagorna.
Mer gammel-låtar och jag klagar inte. Please release me med Engelbert Humperdinck. Det blir en så skön stämning när de här gamla godingarna spelas.
Det var Cleo Laine som sjöng den första låten och sedan fick vi njuta av min vän Céline Dion som sjöng My heart will go on.
Ja just ja, Edward Blom tävlade ju i Melodifestivalen 2018 med Livet på en pinne. Det hade jag förträngt. Man kan kalla Edward för gastronom.
Elton John med sin Circle of life från den första (och i min konservativa filmögon enda) Lejonkungen, eller The Lion King som var den engelska titeln.
Lotta Engberg och Christer Sjögren sjöng Rosa på bal av Evert Taube.
Först spelades My way (ja, det är elakt av Eldemannen att ha ett svar med två bokstäver där den andra bokstaven är Y och svaret inte är Py).
------
Enligt uppgift var det Povel Ramels Vårt eget Blue Hawaii som spelades.
------
Dotter, som var min favorit i årets melodifestival, sjöng Backfire.
Filmmusik från Harry Potter, visst hörs det att det är John Williams som komponerat.
Let the sunshine in med Army of lovers, oroginalet var med i musikalen Hair.
Sommarlåten Ta mig till havet kändes på någe vis helt rätt så här första lördagen i oktober.
Både lion och Dion i krysset idag.
Nu är krysset både löst och inklickat. Tack alla som gjorde oss sällskap idag. Ta hand om er så sörs vi igen nästa lördag.
snabbgenomgången
L 2 Washington
V14 Tron
L 1 Engelbert
V 8 Laine
L 3 Dion
V 1 Edward Blom
V 6 Gastronom
L 4 Lion
V12 Engberg
L 9 Evert
L 5 My
V11 Vårt
L 7 Dotter
V10 Potter
V15 Hair
L13 Ta
fredag, oktober 02, 2020
Den hundranittiofjärde dagen: Tillplattad
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag etthundranittiofyra i isolering. Ni vet när någon har solat väldigt väldigt mycket och är knallbrun över hela kroppen meeen hade på sig en bikiniöverdel vid varje solning så brösten är kritvita, så man upplever att de lyser som ficklampor?
Efter morgonens besök på mammografin finns risken att jag kommer se ut så. Fast tvärt om. Istället för ficklampor kommer tuttarna se ut som svarta hål.
torsdag, oktober 01, 2020
Den hundranittiotredje dagen: Evigt räknande
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag etthundranittiotre i isolering. Direkt efter jobbet idag satte jag mig med en ny uppgift som skulle in. 3000 tecken, inklusive mellanslag. Det kan låta som mycket men det är ing en ting. Det var länge sedan jag sa kill your darlings så många gånger till mig själv men det fungerade. 2993 tecken. Inklusive mellanslag. Booyah!
Belönade mig med ett avsnitt av Grey's anatomy, tyvärr var det avsnittet när Henry dör så nu blir det inget mer Scott Foley på ett tag.
onsdag, september 30, 2020
Den hundranittioandra dagen: Fullt upp
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag etthundranittiotvå i isolering. Ibland lyckas en massa aktiviteter hopa sig till en och samma dag. Idag har varit en sådan dag.
Förutom arbetet med kartläggningar och skolans folder har jag idag haft en föreläsning vida video, direkt följt av lagmöte via länk. Zoomföreläsning på ena datorn, felstavade föreläsningsanteckningar på den andra. Och så lite bubbelvatten så klart.
I skarven mellan föreläsningen och mötet fick jag en matleverans av R och i den matleveransen låg det även fem splitternya överstrykningspennor!
Sedan blev det en kort paus innan jag intervjuades om tv-serien Chernobyl. På engelska! Ja, jag var lika oroliga över det som ni. Men det gick hyfsat. Jag bytte till svenska någon gång men jag tror att vonkisengelskan uteblev.
Men aktiviteterna var inte slut där. Forum för levande historia hade nämligen en föreläsning på Facebook live. Lite skoj får man tåla - antisemitism i svensk populärkultur. Det är andra gången i höst jag ser ett sådant här samtal från Forum för levande historia. Om en månad är det dags för nästa och jag kommer självklart att sitta framför datorn då med.
Nu måste jag dock se till att bli klar med de två diskussionsfrågor som ska in på kursen om romernas historia. Jag har till midnatt på mig så det ska nog gå bra.
Sa jag att aktiviteterna hopade sig idag?
tisdag, september 29, 2020
Den hundranittioförsta dagen: Mitt isoleringsrike för en överstrykningspenna
Välkommen till IsoleringsBloggen
Delar av just den här texten har jag läst två gånger eftersom den var aningens svår och så intressant. Hannah Arendt, vem hade kunnat ana det.
Dag etthundranittioett i isolering. Under helgen och idag har det blivit en hel del läsning av kurslitteratur. En del texter är ganska svåra men det är så roligt att läsa om och nöta, och stryka över.
Ni ser ju hur det blir när jag läser. Överstrykningar, översättningar och anteckningar. Det är med andra ord inte konstigt att mina överstrykningspennor nu har tagit slut. Förhoppningsvis kan jag få hem nya under veckan för det blir inte lika bra att stryka under med bläckpennan.
måndag, september 28, 2020
Den hundranittionde dagen: Gofrukost
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag etthundranittio i isolering. Sånt måste man fira. Jag gjorde det med den här mumsiga frukosten, rostade mackor björnbärs- och chokladsylt (eller marmelad?) och grevéost. Så gott. Och ja, osten ska ligga överst. Torsdag nästa vecka firar jag 200 dagar i isolering. Något förslag på vad jag ska göra?
Nu är det helt klart att jag jobbar 50 procent, har gjort det några veckor men det var oklart om jätteersättningen till oss i riskgrupp skulle förlängas efter september och nu har det blivit förlängt till 31 december. Halva lönen plus 402 kronor före skatt om dagen. Som extra krydda på moset ska jag alltså gå back till följd av saker jag inte har någon som helst kontroll över. Så det där firandet nästa vecka får inte bli allt för extravagant.
söndag, september 27, 2020
Den hundraåttionionde dagen: Ett foto i timmen söndag 27 september
Välkommen till FotoBloggen
Kl. 07. Väderprognosen lovar sol idag men än så länge ligger ett tjockt molntäcke över stan men det regnar i alla fall inte.
Kl. 08. Frukostdags. Det hade varit gott med lite juice till leverpastejmackorna men den drack jag upp redan i förrgår, så det fick bli vatten till istället.
Kl. 09. Läser lite kurslitteratur, Sabina Wurmbrands Mitt möte med kommunismen.
Kl. 10. Plockar fram kycklingen jag ska äta till lunch. Förhoppningsvis hinner den tina lite i alla fall.
Kl. 11. Fortsätter att läsa Sabina Wurmbrands bok.
Kl. 12. Mumsar på en god kycklingsoppa till lunch och som sig bör äts den ur en mugg.
Kl. 13. Tittar på ett avsnitt av Grey's anatomy.
Kl. 14. Jag är lite pipplig när det kommer till rå kyckling så skärbrädan får genomgå en vanlig diskning och sedan två saltningar för att jag ska känna mig på den säkra sidan.
Kl. 15. Det blir mycket läsning men jag måste bli klar med den här boken idag.
Kl. 16. Skulle bara gå ut i köket för att hälla upp lite vatten men upptäckte en massa blomflugor bland orkidéerna som fick sig lite vattenbad igår. Provar att strö över lite kanel och hoppas att det hjälper.
Kl. 17. Kom på att jag hade lite hummus kvar från igår. Mumsibums.
KL. 18. Och där kom den 🙂
Kl. 19. Kikar in och kommenterar hos andra efit:are.
Kl. 20. Läser igenom instruktionen till den andra uppgiften på en av kurserna jag läser. Känner att jag behöver läsa Hannah Arendts text en gång till.
Kl. 21. För 16 dagar sedan kom Anni förbi med en uppmuntranskasse som bland annat innehöll fina sticklingar av palettblad och elefantöra. Eftersom jag haft min beskärda del av ohyra (som har sanerats efter konstens alla regler) har sticklingarna fått stå på ett eget litet bord långt från alla andra växter. Men idag såg jag det här och på baksidan av bladet var det två millimeterstora djur som kröp. Alla sticklingar står nu i badrummet och har blivit indränkta i en blandning av såpa, vatten och rödsprit men vad ska jag göra för att få bort ohyran som uppenbarligen trivs i min lägenhet? Jag är hundra procent säker på att det som var på sticklingen kom från min lägenhet och inte följde med i leveransen.
Dag etthundraåttionio i isolering och det är dags för Ett foto i timmen igen.
Jag har redan kastat flera blommor, de som är kvar har samtliga blivit duschade plus att de blivit sprejade med såpablandningen. Ytor där infekterade blommor har stått har blivit ordentligt avtorkade med samma blandning, gardiner nerplockade och tvättade. Jord har bytts och provadopinnar har stoppats ner i krukorna. Vad mer kan jag göra? Slänga varenda blomma jag har och inte köpa något nytt på ett halvår?
Blev less och tog inte några fler bilder efter upptäckten på sticklingen. Andra som fotar sin dag idag hittar du här.
lördag, september 26, 2020
Den hundraåttioåttonde dagen: JAG
Välkommen till IsoleringsBloggen
Dag etthundraåttioåtta i isolering. Ett tidigt minne jag har är när jag cyklar med min storasyster och två vänner till henne. De pratade om Aktuellt och funderade varför föräldrarna såg det varje kväll. Deras slutsats var ett eftersom vuxna tittade så ofta borde det vara ett viktigt program och de skulle också börja titta. Så jag hängde på, man ville ju göra som sin storasyster (då).
Sedan dess har jag mer eller mindre slukat nyheter och verkligen gjort mitt bästa för att hänga med i det som händer i Sverige men även utanför landets gränser. Men nu vet jag inte om jag orkar hänga med längre, jag blir bara ledsen och upprörd hela tiden. Det är bara elände och jävulskap över allt men folk verkar inte riktigt bry sig.
Med jämna mellanrum kommer det rapporter om hur den kinesiska regimen väldigt systematiskt jobbar för att utrota den uiguriska befolkningen och alla spår efter dem. Tusentals människor sätts i så kallade omskolningsläger där de inte får tala sitt språk eller utöva sin religion. De tvingas till tvångsarbete i vad som närmast kan beskrivas som koncentrationsläger, barn tvingas från sina föräldrar, kvinnor tvångssteriliseras.
En gammal katedral i Frankrike brinner och västvärlden sörjer, miljarder samlas in för återuppbyggnaden för den har ett så stort historiskt och kulturellt värde. Under flera år har den kinesiska staten jämnat tusentals moskéer och viktiga uiguriska helgedomar jäms med marken, flera betydligt äldre än Notre Dame. Men bestörtningen från omvärlden uteblir.
Om du köper något som är tillverkat i Xinjiangprovinsen är sannolikheten rätt stor att produkten tillverkats av fängslade uighurer. Det här vet vi. Men det är ju så billigt att beställa från Kina och jag ville verkligen ha den där saken och vad jag gör spelar väl ingen roll så jag kan fortsätta göra som jag vill.
Flyktinglägret Moria, av många beskrivet som ett helvete på jorden, brann för någon vecka sedan. Tusentals människor har levt där i misär. Vad görs för att hjälpa dem? Man skickar nya tält. Några EU-länder, runt tio tror jag det var, har lovar att ta emot flyktingbarn från lägret. Inte Sverige. Vi har det ju så svårt här. Det man egentligen säger är att man böjer sig för rasistisk retorik och skrämselpropaganda samt att det är viktigare att följa de politiska vindarna och skydda sin politiska makt än att visa minsta tillstymmelse till ryggrad och empati för de som verkligen inget har.
Vården och skolan går åt helvete men låt oss sänka skatterna för många många miljarder för den skattefinansierade verksamheten (skolan och vården) ska ändå privatiseras (det har ju fungerat så bra hittills) och det var ju vad vi kom överens om för att ha kvar makten och inget är viktigare än makten. Släng in lite ovetenskaplig digitalisering också så ska ni se att allt annat löser sig.
Covid-19 ökar igen, det framgår tydligt när man läser tidningen, lyssnar på radio eller tittar på tv. Men det behöver inte jag bry mig i. Jag vill åka tåg, buss, spårvagn, tunnelbana kors och tvärs över stan, kommunen, landsdelen, landet, för jag behöver få träffa min familj, mina vänner för att jag ska må bra. Helst ska det även vara nya människor jag träffar för nya bekantskaper är så roligt och berikande. Och varför ska inte jag få ha en stor födelsedagsfest eller bröllop? Är inte jag värd det? Jag har ju redan flyttat fram eventet herre guuud, vad begär du? Gränsen på 50 personer och rekommendationen att undvika stora folksamlingar gäller inte mig. Min fest är annorlunda. Och viktig, för mig.
Då har jag inte ens pratat om klimatet.
Det meste går åt håvete men de flesta bara slår ifrån sig. Alla andra gör så här så varför ska inte jag också få?
Jag, jag, jag, jag, jag. Här och nu.
Jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)