Dag etthundranittio i isolering. Sånt måste man fira. Jag gjorde det med den här mumsiga frukosten, rostade mackor björnbärs- och chokladsylt (eller marmelad?) och grevéost. Så gott. Och ja, osten ska ligga överst. Torsdag nästa vecka firar jag 200 dagar i isolering. Något förslag på vad jag ska göra?
Nu är det helt klart att jag jobbar 50 procent, har gjort det några veckor men det var oklart om jätteersättningen till oss i riskgrupp skulle förlängas efter september och nu har det blivit förlängt till 31 december. Halva lönen plus 402 kronor före skatt om dagen. Som extra krydda på moset ska jag alltså gå back till följd av saker jag inte har någon som helst kontroll över. Så det där firandet nästa vecka får inte bli allt för extravagant.
4 kommentarer:
Ja det är bedrövligt när man inte själv kan påverka sin situation, och ändå bli så påverkad av det som sker omkring en. Speciellt när folk inte fattar att det dom gör, påverkar folk omkring dom, kanske mycket mer än det påverkar dom själv. Dessutom ska. Du förlora ekonomiskt på det.
Inte kul.
Marianne
Ack, vilket elände!
Först såg jag mackorna omvänt, som om de fått varsina snåla små prickar med marmelad.... 😁
Förresten är det inte klokt att vi som är pensionärer inte alls blir ekonomiskt lidande av hemmasittandet. Bara socialt...
Marianne
Minst sagt bedrövligt.
Bloggblad
Ha ha ha, ja det hade varit väldigt snålt med så lite marmelad.
Det sociala är är nog så jobbigt det med.
Skicka en kommentar