tisdag, juni 07, 2016

Inte ensam

Välkommen till KränkningsBloggen

Den här veckan uppmärksammar Aftonbladet sexuella trakasserier och kränkningar som väldigt många av oss som identifierar oss som kvinnor utsätts för.

Jag är en av dessa och tyvärr har det hänt flera gånger.

En av händelserna har jag skrivit om tidigare under hashtagen #prata om det. Det är väl den händelse som påverkat mig mest.

Men faktiskt var det inte första gången som den där grannkillen var på mig. Några år tidigare låsta han in mig och sig själv i ett skjul på hans familj tomt. Sedan vägrade han att släppa ut mig och om jag skrek skulle han gräva ner mig i en grop och våldta mig. Kan jag ha varit 10 år då kanske? Han runt 13? Kommer inte ihåg hur länge jag var inlåst med honom men under tiden drog han ner mina byxor, pussade mig på insidan av låret och frågade vilka olika ställningar jag trodde var skönast.

Sedan var det den manliga släktingen som under ett julfirande hos farmor tyckte att det var lämpligt att klä av mig med blicken samtidigt som han stönade och gjorde någon rörelse med ena handen. Då gick jag på mellanstadiet har jag för mig eller möjligtvis i sjuan.

På högstadiet hade jag en lärare i tillvalet Data som alltid skulle hänga över oss tjejer när han hjälpte oss. En gång viskade han i mitt öra, -Du får säga till om jag kommer för nära, men det här är ju mysigt också, eller hur. Vi var många tjejer som utsattes för honom och som pratade med rektorn och ville byta men vi fick inte det. Däremot var det en av killarna som gick till rektorn och ville byta för han tog så illa vid sig av att se hur läraren betedde sig mot oss. Och HAN fick minsann byta tillval.

Eller den där gången när jag satt själv vid en gate på Arlanda och väntade på att flyga hem. En för mig okänd man kom och satte sig bredvid mig och började prata, han ville att jag skulle följa med honom. När jag inte ville tog han tag i mina båda bröst, klämde åt och skakade om dem. Sedan gick han därifrån.

Och kilarna på skolan som tryckte upp en mot väggen och tafsade på bröst och mellan benen.

På idrotten i låg och mellanstadiet hade killarna och tjejerna duschrummet vägg i vägg. En vägg som inte gick hela vägen ner utan det var väl en decimeter öppet ner till golvet. Under mellanstadiet tog killarna speglar och lade i den öppningen för att titta på oss tjejer när vi duschade. Vi sa till lärarna men fick bara höra att det var så killar va, inget att bry sig om. Då bestämde jag och mina tjejkompisar oss för att göra likadant mot killarna och attan i mattan vilket liv det blev. Vi fick värsta utskällningen av vår lärare och speglarna tog hon av oss. När jag påpekade att vi ju bara gjort det som killarna gjort så länge och som vi berättat om fick jag bara ännu en utskällning om brist på respekt och jadajadajada.

För att inte tala om alla gånger på krogen eller på stan som någon skrikit hora eller fitta efter mig, av den enkla anledningen att jag inte visat ohämmad uppskattning över deras uppmärksamhet.


#inteensam
#Blogg100
92/100

Modo vårt Hjärtelag
Sverigedemokraterna ur Riksdagen - Ja tack
Free Dawit Isaak

3 kommentarer:

Anonym sa...

Stolt över att du kan skriva/prata om det.

Är rätt säker på att alla tjejer varit med om liknande.
Det första jag minns var en man som umgicks i familjen. Han var nämndeman i tingsrätten, (fick även en högre titel som jag inte kommer i håg nu inom hovrätten). Var god man och ett antal förtroende uppdrag. Vi pratar 60-tal o jag var 7 år. Vi satt i bilen. Pappa o mannen fram och mamma och frun bak. Jag satt i mitten bak. Vinter och mörkt i bilen. Plötsligt hade jag en han mellan benen... Strumpbyxor var inte uppfunna då. Inte lätt att freda sig i en trång bil...

Viktigt att vi pratar om det - det MÅSTE bli en ändring!!!

//Marianne

mossfolk sa...

Jag blir lika förstummad varje gång kvinnor vittnar om hur män betett sig mot dem.
Hur jag än försöker minnas kan jag inte komma på att jag någonsin varit utsatt för något. Ja, möjligtvis någon mindre nykter som varit lite för närgången på krogen, men aldrig att jag blivit kallad för något när jag avvisat.
Och stod vi vid busshållplatsen på väg från stallet en fredagskväll hände det att bilar med hög musik tutade, men aldrig något mer än så och absolut inget obehagligt.
Fram till bara några år sedan trodde jag att sexuellt ofredande var relativt ovanligt.

Vonkis sa...

Marianne
Vilket jädra vider!

mossfolk
Det glädjer mig, på riktigt, att du inte upplevt sådan här saker. Då måste det ju finnas hopp tänker jag för det är ju inte som att du levt i ett mansfritt samhälle direkt.