Välkommen till VärldsBloggen
Idag har jag arbetat min sista ordinarie arbetsdag, ska jobba två av de kvittningsbara dagarna också. Eftersom många går på sommarledighet nu hade vi i 4-6 aw där vi avtackade de som slutar hos oss. Väldigt trevligt var det, som sig bör. God mat, trevlig sällskap och så klart samtal som förr eller senare glider in på jobbet. Sådant vi är stolta över men även olika frustrationer som att inte alltid känna att en får rätt förutsättningar för att göra ett riktigt bra jobb.
Så kom jag hem, satte på TVn, flippade runt bland kanalerna och hamnade på Kunskapskanalen (för övrigt en underskattad kanal).
Där sändes programmet Världens hårdaste jobb. Avsnittet handlade om de brittisk sjuksköterska som åker för att jobba på ett sjukhus i Juárez, Mexico. Varje skift kommer det inte människor som utsatts för våld (knivskärningar, skjutningar, misshandel). Tungt beväpnade vakter går i korridorerna för det händer att gängmedlemmar kommer för att hämta patienter. Som personal är du en möjlig måltavla och måste ta olika vägar till jobbet varje dag för att inte bli kidnappad och/eller dödad. Din uniform är en riskfaktor.
Jag vet att en inte ska jämföra och rangordna olika situationer. Ogillar starkt när folk säger saker som, det finns de som har det värre. Nej, vi har det inte lika tufft som människorna i Juárez utan att det måste betyda att vi inte har tufft också. Men nog får en sig en tankeställare.
#Blogg100
99/100
Modo vårt Hjärtelag
Sverigedemokraterna ur Riksdagen - Ja tack
Free Dawit Isaak
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar