Efter två år är jag så tillbaka i Ångermanland. Gårdagen började med ett besök på vårdcentralen för att lämna lite blodprov och resten av dagen åkte eller körde jag päronens bil tillsamman med Den ömma modern och lillhyster.
Efter drygt nio timmar på hjul tornade den så upp sig, den vackra Höga kusten bron. Visst lyser den upp mäktigt och fint i mörkret. När man ser den vet man att det inte är långt kvar.
Efter en första natt i päronens lägenhet, där de bott ett drygt år, bar det av till lite fotvård. Även det var första gången någonsin för min del och gud så skönt det var. Men oj så kittlig jag är under vissa punkter och vad jag skrattade när hon var där och skrapade, putsade eller masserade. Nu måste jag bara hitta ett bra fotvårdsställe i Norrköping för jag kan ju inte åka upp till Ö-vik varje gång.
Till och från fotvården åkte vi förbi detta förunderliga hus. En privatperson har byggt ett boende till sig och familjen av det gamla slangtornet på stadens förra brandstation. Längst upp är det tydligen ett spa.
På eftermiddagen åkte jag med storahyster till Koholmen för lite julmatsfix. Så nu har jag sett mitt barndomshem också för första gången sedan päronen flyttade därifrån. Ytterliga en första, för att för första gången har jag gjort revbensspjäll som inte bara jag ska äta. Ja, det är andra gången någonsin jag gör revbensspjäll. Det är väl inte alls riskfyllt att andra gången blir lagom till jul? Vad kan gå fel liksom?
Nu ska vi försöka hitta en film som båda vill se. Allt med Marvel har mötts av ett rungande nej...
6 kommentarer:
Snart hemma?
Jo, det är ju bara ca 9 mil kvar. Ett stenkast för oss!
Ska bli gott att få smaka revbensspjällen. Har faktiskt fixat både laxen och fatosten i kväll.
Din ömma moder
Din ömma moder
Om man har varit på väg sedan 09 är det nästan hemma när man kör över hk-bron :-)
Har gjort rödbetssalladen och blanan nu på förmiddagen.
Visst är det så, när man ser bron är man som hemma trots det återstår flera mil :)
Spat, eller poolen är den del överst eller till höger då. Man ser fönstren under som är botten på poolen.
Micke
Oj jägarns, det är en pool! Så läskigt att bada i den.
Låter minst sagt ovant att komma hem och så är det ändå inte hem, eftersom föräldrarna flyttat från barndomshemmet. (Kan inte påstå att det är bättre att tvingas tömma sitt barndomshem, för det var det verkligen inte.)
Häftigt det Micke berättar, om bassänggolvet!
Anni
Nog var det en märklig känsla alltid. Hur det skulle vara att tömma ett helt barndomshem kan jag inte föreställa mig ❤️
Skicka en kommentar