Är jag inte sosse längre?

Prästflickan skriver om sina problem att veta vilket parti hon ska rösta på i höstens val.

Jag har samma problem och har haft det ett bra tag nu. Jag vet verkligen inte vad jag ska rösta på och då är jag ändå uppvuxen i ett socialdemokratiskt hem, har varit väldigt aktiv inom SSU, Studentförbundet och morderpartiet, både i Ö-vik och här i Norpan.

Anledningen till att jag inte vill rösta på sossarna är att jag tycker att de verkar så dästa. De sitter där de sitter och verkar rätt nöjda med det. Och faktist, de klarar inte ut en massa frågor som jag tycker är viktiga.

Vi behöver en ny skollag, men den blir det inget av. Fastighetsskatten är ett skämt men den ska tydligen försvaras i dödagar. Utrikespolitiskt är vi mesiga, även om nya utrikesministern verkar ta tag i det. Läs mer om det här. Kritik rinner bara av regeringen och alla andra ses som enbart dumma, utan något bra att tillföra.

Mp har jag inget förtroende för sedan deras agerande efter förra valet.
V har för mycket inbördes strider för att verkligen kunna fokusera på politik känns det som.
M och Kd är inget alternativ över huvudtaget.
C, nja, känns veliga.
Fp försöker i alla fall ha en skolpolitik men den där Jan Björklund känns inte så stabil. Och en röst på Fp är ju i praktiken en röst på Reinfeldt som stadsminister.

F! och Junilistan har kollrat bort sig själva.

Nej, just nu står det mellan S, Fp eller att rösta blankt. För rösta kommer jag att göra.
Att inte rösta finns inte i min värld.

Men vad händer om andelen blanka röster kommer över%?
Lämnas det tomma stolar i riksdagen då?