Så kom den då, den glada påsken. Jag är en sån där som väntar med det glada fram till påskdagen. Och i år har den varit glad på många sätt. Har umgåtts med päronen, fixat och piffat här hemma. Och så har de äntligen kommit. Påskpyntet hemifrån.
De här hönorna hade vi hemma när jag var liten. Mormor köpte dem till min storasyster och mig när vi var små. Jag kommer ihåg att jag var väldigt fascinerad av dem, att det gick att lyfta på hönans kropp och hitta godis därunder när det var påsk var ju fantastiskt. Visst tittade jag efter godis även andra tider på året men då var det alltid tomt...
Jag skulle få ta ner dem hem till mig för några år sedan men de har glömts bort. Det blir lätt så när en är hemma sommar och jul, vem tänker på påskpyntet då?
En sak som slog mig när mamma tog fram dem här om dagen var att de är mindre än jag kom ihåg. Tur då att storleken inte har någon betydelse, de är ju så fina ändå.
#Blogg100
21/100
Modo vårt Hjärtelag
Sverigedemokraterna ur Riksdagen - Ja tack
Free Dawit Isaak
5 kommentarer:
Det finns ju även en större höna som man kan lyfta kroppen på, men den är inte bara vit 😊
Anonym
Vilken då?
Jahaja, så den ena hönan är min?;-)
Puss på dä!/din bästaste storasyster
Kram kram /storhyster
Skicka en kommentar