Dag sjuttiotvå i isolering. Skulle göra olivröra idag. Svart oliver, gröna oliver, soltorkade tomater i olja och så lite vitlök. Men de gröna oliverna hade passerat bäst före datumet med flera månader. Så dumt. Det fick bli bara oliver och soltorkade tomater, utan att vara mixade.
Strax efter åtta hördes flera sirener utanför. Nu är det inget ovanligt då det går en stor väg strax utanför men den här gången stannade fordonen utanför. Två brandbilar, en polisbil och en ambulans. Ett tag funderade jag på om det var som för några år sedan då det brann rätt ordentligt i grannhuset utan att jag märkt något. Tydligen var det en liten brand i en av lägenheterna men den var släckt när brandkåren kom.
Och ingen Anders Wallensten på pressträffen idag heller.
4 kommentarer:
Fy så nervöst!
Sonen berättade om när det brann i huset mittemot på Hagagatan, hur läskigt det kändes. Men det hade tydligen hyresgästen tänt på med flit... Det är läskigt nog om det skulle börja brinna i ens eget hem, men där kan man vara försiktig. Åt sina grannar kan man inte det.
En väninna till mig i Småland, råkade ut för att det brann hos grannen i februari i år, och eftersom väninnan inte var hemma fick brandmännen hugga sig in i hennes lägenhet för att komma åt nåt. När hyresvärden fick tag i henne och hon kom hem, fick hon ta med några få övernattningssaker ihop med en brandman.... barnen fick bo hos pappan. Allt var rök- eller vattenskadat. Det 2,5 månader innan hon för en månad sen fick flytta hem till sin sanerade lägenhet. Extra krydda på laxen att hon var mitt inne i en cancerbehandling...
Så när jag tröttnar på isolering och tristessen slår klorna i mig, tänker jag på henne.
Bloggblad
Men jägarns. En del åker verkligen på allt vad det verkar.
Jag ska också tänka på din väninna när jag tycker för mycket synd om mig själv.
Nog reagerar man lite extra på sirener nuförtiden?
Anni
Mmm.
Skicka en kommentar